OECD Multilingual Summaries

International Migration Outlook 2014

Summary in Swedish

Internationell migrationsöversikt 2014

Sammanfattning på svenska

Huvudtrender

De permanenta migrationsflödena till OECD‑länderna har börjat återhämta sig, enligt preliminära data för 2013. I jämförelse med 2012 växte de något, med 1,1 % för att nå ca fyra miljoner nya permanenta immigranter. Denna blygsamma ökning är följden av motstridiga utvecklingar i flera viktiga invandringsländer. Migrationen till Tyskland noterade en tvåsiffrig ökning, dess fjärde ökningsår i följd. Däremot minskade invandringen till flera andra viktiga invandringsländer, bl.a.. USA, Italien, Portugal och Spanien. Nettomigrationen ligger fortfarande en bra bit under förkrisnivåerna, men, men är fortsatt positiv i de flesta OECD‑länderna. Markanta undantag är Mexico, Island och Irland.

Återhämtningen i fråga om den permanenta migrationen stimuleras främst av ökningen av migrationen inom ramen för den fria rörligheten, som steg med 10 % 2012. Bland OECD‑länderna är större delen av denna fria rörlighetsmigration att hänföra till människor rom EU:s medlemsstater. År 2oo2, och för första gången någonsin, var sådana flyttningar inom Europa lika stora som laglig permanent migration från utomeuropeiska länder. Tyskland var den främsta destinationen; landet tog emot nästan en tredjedel av migranterna inom ramen för den fria rörligheten.

Generellt gäller emellertid att familjemiggrationen fortsätter att stå för lejonparten av migrationensflödena till OECD, även om de har varit i avtagande sedan 2008. År 2012 backade de med 1,7% i förhållande till året dessförinnan, främst på grund av minskningar i Spanien, Italien, USA, Storbritannien Belgien. Arbetskraftsinvandringen har även den minskat oavbrutet sedan lågkonjunkturen började, ned en nedgång på 12 % sedan 2012. Nedgången var särskilt markant inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), där arbetskraftsinvandringen minskade med nästan 40 % mellan 2007 och 2012. Till följd av detta inträffade det för första gången, 2912, att den legala permanenta invandringen från tredjeländer till Europa var något lägre än en legala permanenta invandringen till YSA.

I motsats till den permanenta migrationen ligger de temporära migrationsflödena fortsatt under toppnoteringen 2,5 miljoner från 2007. År 2002 låg de på 1,9 miljoner, dvs. omkring en fjärdedel under siffran för 2007.

Konflikten i Syrien bidrog till att driva upp asylansökningarna med 20 % år 2013, till 560 000 ansökningar. Ansökningarna om asyl i Tyskland steg för sjätte året i rad, vilket gör landet till världens största mottagarland, med 110 000 ansökningar. Därefter kom USA, Frankrike, Sverige och Turkiet. I procent av respektive lands befolkning var det Sverige som tog emot de flesta asylsökande och flyktingar.

Gäststudenterna fortsätter att fånga de politiska beslutsfattarnas särskilda intresse i många OECD‑länder. I hela världen var 4,5 miljoner studenter inskrivna utanför sina medborgarskapsländer år 2012, av vilka 75 % studerade i OECD‑länder. Detta har varit tämligen oförändrat under de senaste åren, även om ökningen avtar. År 2012 steg antalet gäststudenter i OECD‑länderna med bara 3 %, en bra bit under den genomsnittliga årliga ökningstakten på 8 % för perioden 2005‑2011 och 6 % för perioden 2005‑2011.

Investera i invandrarnas integrering på arbetsmarknaden

Första och andra generationens invandrare spelar en växande roll inom den disponibla arbetskraften. I länder uppbyggda genom invandring, exempelvis Australien, Canada, Nya Zeeland och USA, liksom i Västeuropa, är migranterna väletablerade. På andra håll, t.ex. i Sydeuropa, är de relativa nykomlingar, men ökar sin representation inom utbildningssystem och på arbetsmarknad.

Invandrarnas och deras familjers integrering har varit ett primärt politiskt mål i många OECD‑länder under åtminstone de 15 senaste åren. Den största utmaningen är kanske att frigöra invandrarnas hela kompetenspotential. Ett antal programmässiga tillvägagångssätt kan medverka till att så sker:

• Gör informationen om utländska kompetenser mer tillgänglig och förbättra erkännandet av dem.
• Se till att invandrarna har tillgång till aktiva arbetsmarknadsprogram och att de drar nytta av dem.
• Sätt invandrarna i mer direkt kontakt med arbetsgivarna.
• Ge invandrarnas barn fördkoleundervisning och omsorg av hög kvalitet tidigt, samt
• Anpassa språkutbildningen till invandrarnas färdigheter.

Ta fram genomtänkta system för administration av arbetsmarknadsprogrammen

Även om arbetslösheten är fortsatt hög i OECD‑länderna, har migrationen fortfarande en roll att spela för att tillgodose arbetsmarknadsbehoven och stimulera ekonomisk tillväxt. Visserligen skiftar denna roll enormt från land till land, men det finns en gemensam ambition att skapa förutsättningar för en "bättre" arbetskraftsinvandring, särskilt mot en bakgrund av detaljerad offentlig granskning.

Arbetskraftsinvandringspolitiken kan användas för att uppnå olika och ibland konkurrerande mål, exempelvis att tillgodose kortsiktiga arbetskraftsbehov och att bidra till den långsiktiga demografiska och arbetskraftsrelaterade utvecklingen. Det kan också finnas bredare mål för ekonomisk utveckling på områden som investerings‑ och handelspolitik, innovationer, produktivitet samt utvecklingssamarbete. Det finns inbyggda vinster genom balansering av dessa mål, och de politiska beslutsfattarna på olika områden bör agera i samråd för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt.

Ett mycket brett verktygssortiment kan användas för att säkerställa att arbetskraftsinvandringspolitiken uppnår sina formulerade mål. Dessa kan vara ett utbud som går från numeriska takvärden för migrationen till !poängbaserat" urval av presumtiva invandrare, med mera dylikt. . Flexibilitet är viktigt när man använder dessa verktyg för att säkerställa att tillhörande administrativa system av dem förblir dynamiska och reaktiva. Ett utbud av alternativa policies kan hjälpa för att få arbetskraftsinvandringen att spela en bättre roll när det gäller att tillgodose nuvarande och framtida kompetensbehov:

• Ta fram ett genomtänkt ramverk för arbetskraftsinvandring:
• Sätt samman en programverktygslåda med en uppsättning av instrument för olika syften
• Förbättra hanteringen av antagningskriterierna och använd ett dynamiskt tillvägagångssätt vid administrationen av migrationsärenden
• Modernisera infrastrukturen för tjänster.

Nyckeltal

• Preliminära data tyder på att de permanenta migrationsflödena till OECD‑länderna ökade med ca 19 % 2013 i jämförelse med 2012, men sjönk 2012 med 0,8 % i jämförelse med året dessförinnan.
• Arbetskraftsinvandringen har minskat oavbrutet alltsedan lågkonjunkturen satte in och sjönk 2012 med ca 12 %. Migrationen inom ramen för den fria rörligheten gick däremot upp med 10 %.
• Antalet asylsökningar ökade med 20 % 2913 i jämförelse med 2013.
• Globalt sett har antalet studenter inskrivna vid lärosäten utanför sina respektive medborgarskapsländer mer än fördubblats sedan 2000 för att nå 4,5 miljoner år 2012, varav 75 % inskrivna i OECD‑länder.
• Med drygt en halv miljon emigranter stod Kina för nästan 10 % av alla migrationsflöden år 2012, följt av Rumänien (5,6 %) och Polen (5,4 %).
• Det finns mer än 115 miljoner invandrare i OECD, det vill säga omkring 10 % av hela befolkningen.
• År 2012 hade ca 12,5 % av alla femtonåringar två utlandsfödda föräldrar ‑ 50 % mer än ett decennium tidigare. Deras integrering är ett växande bekymmer, i synnerhet vad gäller dem med lågutbildade föräldrar.
• Krisen slog oproportionellt hårt mot invandrarna: Av de ytterligare 15 miljonerna arbetslösa i OECD sedan 2007 är ca en av fem utlandsfödd.
• Trots krisen är de flesta invandrarna i arbete. Genomsnittligt sett är en högre andel lågutbildade invandrarna (54,1 %) i arbete än motsvarande grupp av de infödda (52,6 %).
• Däremot kan högskoleutbildade invandrare inte förväntas vara i arbete i lika hög grad som sina infödda motsvarigheter (77 % mot 84 %). Och när de har arbete, kan de med 50 procents sannolikhet befaras vara överkvalificerade för sina arbeten.