OECD Multilingual Summaries

OECD Business and Finance Outlook 2015

Summary in Swedish

OECD:s företags‑ och finansöversikt 2015

Sammanfattning på svenska

Att hålla sina löften i ett lågränteklimat

I den första utgåvan av OECD:s företags‑ och finansöversikt undersöker vi hur företag, banker, skuggbanker och institutionella investerare försöker hantera ett klimat med mycket låga räntor och strukturförändringar i världsekonomin. ”Löften” om tillväxt, sysselsättning och pensioner anses vara i fara i avsaknad av politiska åtgärder.

Företagsinvesteringar och stagnationsproblemet

Efter de enkla penningpolitiska åtgärder som vidtogs med anledning av krisen har finansmarknaderna återhämtat sig starkt medan de investerande företagen inte tycks se samma möjligheter att skapa ekonomiskt värde. Trots historiskt låga räntor avstannar den ekonomiska tillväxten i många regioner, delvis på grund av bristen på investeringar. Detta gäller företag inom industri, infrastruktur och ren energi. Uppgifter från 10 000 av världens största företag i Bloomberg World Equity Index för både industriländer och tillväxtländer används för att undersöka detta problem, möjliggöra investeringar och hitta lämpliga finansiella uppgifter som kan användas för perioden 2002–2014.

Trender, utveckling och politiska farhågor på finansmarknaderna

Politik och lagstiftning som införs med anledning av krisen tenderar att överföra finansiella överskott till andra sektorer eller regioner. De åtgärder som vidtagits med anledning av krisen 2008 har gjort att risken överförts till skuggbanks‑ och företagsobligationssektorn. Skuggbanker förmedlar krediter mellan kapitalstarka och kapitalsvaga investerare i sin strävan efter att återanvända värdepapper och att direkt eller syntetiskt komma över alternativa produkter med högre avkastning och lägre risk, i en värld av låga räntor och en allt högre livsfallsrisk. Roten till problemet är ett antal implicita löften till investerarna som sannolikt inte kommer att kunna hållas utan att införa strukturförändringar och bättre lagstiftning.

Här finns en oro över pensionsfondernas och livförsäkringsbolagens betalningsförmåga. I den mån deras löften är kopplade till föränderliga parametrar eller kan anpassas till det nya klimatet med låga räntor, låg inflation och låg tillväxt kan institutionerna komma att klara situationen. Det finns dock en mycket allvarlig oro över de finansiella utsikterna om dessa institutioner skulle hamna i en överdriven jakt på avkastning för att nå upp till eventuella fasta garantilöften som gjordes när räntorna var högre. Lagstiftare och beslutsfattare bör vara vaksamma.

Små och medelstora företag är viktiga för den ekonomiska återhämtningen från den ekonomiska och finansiella krisen. Krisen har gjort att bankerna minskat sin utlåning och har särskilt påverkat de små och medelstora företagen. Detta beror på att kreditkällorna tenderar att ebba ut snabbare för små företag än för stora företag vid ekonomiska nedgångar. En brist på banklån har infunnit sig efter krisen och är särskilt påtaglig utanför Förenta staterna. Därför föreslår vi en tudelad strategi för att öka finansieringen till små och medelstora företag (i den mån det är ett tillgångsproblem). För det första handlar det om att återställa bankernas hälsa för att öka bankernas utlåning. För det andra handlar det om att se till att små och medelstora företag får tillgång till ett brett kreditutbud från andra kreditinstitut än banker på skuld‑ och aktiemarknaderna, där den senare är särskilt väl lämpad för små, dynamiska och innovativa små och medelstora företag. På grund av mångfalden i sektorn för små och medelstora företag är finansieringen fortfarande en komplicerad fråga som kräver många olika instrument och tillvägagångssätt. Beslutsfattare kan hjälpa till genom att tillhandahålla regelstöd, underlätta tillgången till information, verka för ökad standardisering och öka medvetenheten om tillgängliga finansieringsalternativ.

Vi undersöker de senaste trenderna inom globala och regionala gränsöverskridande finansiella flöden mellan multinationella företag med hjälp av uppgifter om internationella fusioner och förvärv samt utländska direktinvesteringar. Vi granskar de tre huvudsakliga faktorer som påverkar framtidsutsikterna. Det rör sig om generella ekonomiska trender, staternas ökande inblandning i styrningen av den globala ekonomin och hållbarheten för de multinationella företagens investeringar i tillväxtekonomier.

Öka den marknadsbaserade finansieringen av företagsinvesteringar

Under de senaste tio åren har företagens användning av kapitalmarknaderna förändrats på flera betydelsefulla sätt. Dessa förändringar har delvis orsakats av makroekonomiska händelser som har påverkat traditionella finansieringskällor och överfört en del av företagsskulden från traditionella banklån till företagsobligationer. De kan ha påverkats av regeländringar som kan ha bidragit till att minska de små och medelstora företagens användning av börsmarknaderna. Under det senaste årtiondet har andrahandsmarknaden för aktier och handeln också genomgått stora förändringar. Detta ger upphov till viktiga politiska frågeställningar om hur man ska säkerställa lika villkor för investerare och en effektiv prissättning. Slutligen måste företagen i ett lågränteklimat, där institutionella investerare pressas att uppfylla kundernas krav, bemöta investerarnas strävanden efter högre utdelningar och aktieåterköpsprogram.

Konkurrensfrämjande politiska reformer för investeringar och tillväxt

2014 tillkännagav G20‑länderna att ökad konkurrens var en prioriterad fråga, då man insåg att det är konkurrensen mellan företagen på marknaden som ger företagen incitament att minska sina kostnader och utveckla nya och bättre produkter. De ekonomiska forskningsresultaten visar att några av de effektivaste strukturreformerna för ökad tillväxt är dem som ökar konkurrensen på produktmarknaden. Å andra sidan uppstår de skadligaste konkurrensbegränsningarna ofta när man försöker skydda statligt ägda företag eller för en regleringspolitik som begränsar konkurrensen i onödan. Det statliga ägandet får allt större betydelse i världsekonomin och det har därför blivit allt viktigare att se till att de statligt ägda företagen har liknande konkurrensvillkor som företag i den privata sektorn och kan konkurrera på lika villkor. Det kan vara svårt och i många fall politiskt utmanande att identifiera och förändra de skadligaste reglerna. Det kan vara lättare att förklara och få politiskt stöd för reformer om man kvantifierar fördelarna och beskriver andra länders erfarenheter. Här beskrivs några fall.