OECD Multilingual Summaries

Development Co-operation Report 2017

Data for Development

Summary in Swedish

Utvecklingssamarbete: översikt 2017

Statistik som en väg till utveckling

Sammanfattning på svenska

Statistik är en förutsättning för att kunna genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och se till att ingen hamnar på efterkälken. 2017 års rapport om utvecklingssamarbete handlar om statistik som en väg till utveckling, eftersom kvalitativ, aktuell och disaggregerad statistik är avgörande för att nå det yttersta utvecklingsmålet: att förbättra människors välfärd och bekämpa fattigdomen. Det finns dock en stor risk att utvecklingsländernas fortsatta brist på grundläggande statistik om människor och vår planet, samt svaga incitament och låga kapacitet att fylla dessa luckor, kommer att bromsa utvecklingen.

I målen för hållbar utveckling ställs höga krav på de nationella statistiksystemen runt om i världen. De flesta länder, däribland många OECD‑länder, har fortfarande inte börjat samla in uppgifter för många av indikatorerna i FN:s globala system för indikatorer för hållbar utveckling. För många utvecklingsländer med låg statistisk förmåga är utmaningarna ännu mer kritiska. Till exempel har 77 utvecklingsländer inte tillräckliga uppgifter om fattigdom. Endast 56 % av länderna i världen har uppgifter om födelseregistreringar som är fullständiga till 90 %. Endast 15 % av länderna i Afrika söder om Sahara, 33 % i södra Asien och 36 % i Sydostasien, har sådana uppgifter. Endast 37 länder har nationell statistiklagstiftning som är förenlig med FN:s grundläggande principer för officiell statistik. Det finns fortfarande allvarliga metodologiska och strategiska utmaningar som behöver lösas, bland annat att hitta en balans mellan att ta fram statistik för den globala tillsynen å ena sidan och för det nationella beslutsfattandet å andra sidan.

I denna rapport analyserar vi hur utvecklingsländer och deras partner inom utvecklingssamarbete kan överbrygga dataklyftan – och minska riskerna – genom att ta tillfället i akt och utnyttja teknikens möjligheter för att genomföra den mest ambitiösa utvecklingsplanen någonsin: Agenda 2030. Den nya tekniken och den så kallade datarevolutionen gör det lättare, snabbare och billigare att producera de data som beslutsfattarna behöver för att kunna fatta insatta beslut om politik och prioriteringar. Det räcker emellertid inte att bara producera mer data: dessa måste omvandlas, analyseras och användas för att kunna användas vid beslutsfattande, tillsyn och ansvarsutkrävande.

Datarevolutionen ger regeringar och nationella statistikmyndigheter en välkommen möjlighet att producera mer användbara data genom att generera data ur nya källor som kan komplettera och förbättra, men inte ersätta, den officiella statistiken. Vissa utvecklingsländer har redan påbörjat datarevolutionen med positiva resultat. Etiopien, Sydafrika, Sri Lanka och Uganda har med hjälp av datorstödd personlig intervjuutrustning, t.ex. surfplattor eller annan handhållen utrustning, förbättrat och effektiviserat sin datainsamling av befolkningsstatistik och undersökningsresultat. I nationella statistiksystem används geospatiala data för att bevaka socioekonomiska och miljömässiga förhållanden, vilket möjliggör geografisk disaggregering och gör geolokaliserade data mer dynamiska.

I denna rapport tar vi reda på hur dataklyftan kan överbryggas för att skapa en hållbar utveckling. Det finns ett behov av ett starkt politiskt ledarskap i utvecklingsländerna för att se till att statistik kan bidra till utveckling. Det handlar bland annat om att lyfta fram statistikens betydelse för utveckling och samtidigt försäkra sig om att statistiken tas fram enligt högkvalitativa standarder, med skydd för integritet och sekretess. Rapporten om utvecklingssamarbete 2017 innehåller sex konkreta rekommendationer om hur man på bästa sätt kan utnyttja statistikens möjligheter för att skapa en hållbar utveckling.

Insats 1. Se till att lagar, förordningar och standarder för statistik är anpassade till de förändrade statistikbehoven.

För att bygga inkluderande ekosystem för data som främjar den globala utvecklingen och enskilda medborgare måste de institutionella och rättsliga ramarna vara lämpliga för ändamålet. Allt fler aktörer och institutioner i den offentliga och privata sektorn samt i det civila samhället är inblandade i produktionen och användningen av data. Därför har det blivit allt mer angeläget att införa tydliga rättsliga, etiska och högkvalitativa standarder och protokoll. Dessa bör reglera användningen av traditionella och nya datakällor för att främja det förtroende som behövs för att kunna underbygga bra politik och utvecklingsresultat.

Insats 2. Öka och förbättra finansieringen av statistik.

Investeringar i statistiska system måste bli en strategisk prioritering för utvecklingsländer och deras partner inom utvecklingssamarbete. Det behövs en större budget om de nationella statistiksystemen ska kunna klara den ökande efterfrågan på mer och bättre data. Genom att göra statistik till en övergripande prioritering för utvecklingssamarbete kan leverantörerna börja betrakta dem som en del av den infrastruktur som krävs för att kunna fullgöra nationella, regionala och globala åtaganden.

Insats 3. Öka den statistiska kapaciteten och kunskapen med nya metoder.

Vi behöver utveckla och prova nya, mer övergripande metoder för att öka den statistiska kapaciteten. Det räcker inte att bygga upp kapaciteten för insamling av data. Vi måste även öka de nationella statistikmyndigheternas kapacitet att spela en större och mångfacetterad roll i ekosystemet för data och förbättra den institutionella och möjliggörande miljön för data och statistik.

Insats 4. Öka effektiviteten och genomslagskraften med hjälp av statistiköverenskommelser eller andra samordnade landstyrda metoder.

Utvecklingsländerna bör bättre anpassa incitamenten för att producera data för nationellt beslutsfattande och global övervakning genom ömsesidigt ansvariga inkluderande partnerskap mellan dataproducenter och dataanvändare. Statistiköverenskommelser för att samordna och harmonisera investeringar i data och stöd till statistiksystem är en lovande metod. Den bör testas ytterligare för att säkerställa att den uppfyller samtliga aktörers behov och främjar ömsesidig ansvarighet när det gäller genomförandet av gemensamma, resultatbaserade handlingsplaner.

Insats 5. Investera i och använd landstyrda uppgifter om resultat för att följa utvecklingen mot målen för hållbar utveckling.

Aktörer inom internationell utveckling måste bryta gamla mönster och hitta nya vägar. I stället för att samla in och använda data för att möta sina egna krav på rapportering och ansvarighet måste de stödja landstyrda strategier och ekosystem för data. För detta krävs det en tydlig vision och pragmatism i hanteringen av kraven att få valuta för varje stödkrona. Det innebär också att vi måste se till att alla utvecklingsaktörer har tillgång till resultaten från all oberoende datainsamling och att dessa samordnas med utvecklingsländernas statistikmål.

Insats 6. Ta fram och använd bättre statistik för att få en bättre bild av finansieringsläget för global utveckling.

Uppgifterna om utvecklingsfinansiering behöver också förbättras. Det innebär att vi måste skaffa oss en överblick över finansieringsläget genom att se till att fler har tillgång till kvalitativa uppgifter om utvecklingsfinansiering. Vi måste även förbättra våra metoder och standarder för att se till att utvecklingsländerna kan planera och finansiera sina nationella utvecklingsstrategier och prioriteringar.