1887

Kön och makt i Norden. Del I Landsrapporter

image of Kön och makt i Norden. Del I Landsrapporter

Strävan efter en jämn könsfördelning i tillgången till samhällelig makt är en hörnsten i nordisk demokratiuppfattning och jämställdhetspolitik. Ett centralt verktyg i det jämställdhetspolitiska arbetet är kunskap om fördelningen av kvinnor och män på olika samhälleliga maktpositioner. I ”Kön och makt i Norden” kartlägger och analyserar en nordisk tvärvetenskaplig forskargrupp vad som hänt med representationen av kvinnor och män i politik och näringsliv i Norden under de senaste 15 åren. Publikationen består av två delar. I del I kartlägger forskargruppen könsfördelningen i parlamentarisk politik och lokalpolitik och undersöker styrelserna och de högsta positionerna i börsnoterade och statliga företag i de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland. I del II presenteras en nordisk jämförelse och fördjupande artiklar som diskuterar vilka jämställdhetsåtgärder som varit effektiva och hur skillnaden mellan den parlamentariska politikens jämställdhetssuccé och näringslivets ojämna könsstruktur kan analyseras och tolkas. Boken är en informationskälla för politiska beslutsfattare, forskare, studenter och andra som är intresserade av jämställdhet i politik och näringsliv. Projektet ”Kön och makt i Norden”har genomförts på uppdrag av de nordiska jämställdhetsministrarna och samfinansierats av Nordiska ministerrådet och NIKK - Nordiskt institut för kunskap om kön.

Swedish

.

Kjønn og makt i norsk politikk

I 2003 konkluderte Skjeie og Teigen med at Norge, «verdensmesteren» i likestilling, var preget av en nærmest total manndominans i topposisjonene på svært mange samfunnsområder; «Hovedmønsteret i kjønnsfordelingen på toppen av disse norske hierarkiene handler mest av alt om små variasjoner i sterk mannsdominans» (Skjeie og Teigen 2003: 57). Denne konklusjonen var basert på en eliteundersøkelse i ti samfunnssektorer utført som en del av den andre norske Makt- og demokratiutredningen (1998-2003). Eliteutvalget sett under ett bestod av 84 % menn og 16 % kvinner. De eneste unntakene fra den sterke mannsdominansen var partipolitikken, deler av kultursektoren, organisasjonssektoren og forskningssektoren. I sektorer som forsvar, næringsliv, kirke, justis og media var mannsdominansen sterk. Selv om partipolitikken fremstod som mer kjønnsbalansert nyanserer likevel Skjeie og Teigen bildet av den «likestilte» partipolitikken - den rommer stor intern variasjon. Dessuten hadde kvinneandelene i Stortinget og kommunestyrene nærmest stått stille siden midten av 1980-tallet og blant ordførerne var mannsdominansen fortsatt påtakelig.

Swedish

This is a required field
Please enter a valid email address
Approval was a Success
Invalid data
An Error Occurred
Approval was partially successful, following selected items could not be processed due to error