OECD Multilingual Summaries

Global Outlook on Financing for Sustainable Development 2019

Time to Face the Challenge

Summary in Swedish

Global översikt över finansiering för hållbar utveckling 2019

Dags att anta utmaningen

Sammanfattning på svenska

Målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 har omdefinierat de globala ambitionerna: att skapa en bättre värld för alla är ett gemensamt ansvar. Agendan blir mer och mer angelägen allt eftersom tiden går – utmaningar som t.ex. extrem fattigdom och klimatförändringar kan endast lösas med hjälp av globala, gemensamma åtgärder.

Addis Abeba‑handlingsplanen utgör ramen för finansieringen av dessa gemensamma ambitioner. I den uppmanas en rad olika aktörer – regeringar, företag, stiftelser och privatpersoner – att på ett mer samordnat sätt mobilisera mer finansiella resurser för att skapa ekonomisk tillväxt som ökar människors välfärd och skyddar miljön, särskilt i utvecklingsländer.

Trots att det har gått tre år sedan Addis Abeba‑handlingsplanen undertecknades 2015 syns det utlovade finansiella tillskottet till dessa länder, som skulle hjälpa dem att nå målen för hållbar utveckling, fortfarande inte till. Statsinkomsterna – den huvudsakliga pelaren för utvecklingsfinansiering på 4,3 biljoner US‑dollar – ligger i låginkomstländerna i genomsnitt fortfarande under det tröskelvärde på 15 % av BNP som ofta anses vara nödvändigt för en välfungerande stat.

Oroande nog har det totala tillflödet av externa resurser till utvecklingsländerna minskat. De privata investeringarna i synnerhet har minskat kraftigt. De utländska direktinvesteringarna har under 2016–2017 minskat med 30 % till 750 miljarder US‑dollar och projektfinansieringen har bara under det första kvartalet 2018 minskat med oroväckande 30 %. Andra viktiga finansiella flöden förblir oförändrade men är fortfarande jämförelsevis små: migranternas remitteringar uppgick år 2017 till rekordbeloppet 466 miljarder US‑dollar, det offentliga utvecklingsbiståndet förblir oförändrat trots att skattetrycket i givarländerna stadigt låg kvar på 146,6 miljarder US‑dollar 2017 medan välgörenhet stod för i genomsnitt 7,9 miljarder US‑dollar per år under 2013–2015. Den innovativa finansieringen står fortfarande för en mindre del av de officiella finansiärernas insatser, även om den ökar.

Den minskade finansieringen för hållbar utveckling medför inte bara en risk för utvecklingsländerna – den utgör ett globalt hot, eftersom ett misslyckande med att skapa ett hållbart och fredligt välstånd i hela världen får konsekvenser för alla.

Därför uppmanar vi i denna första utgåva av Global Outlook on Financing for Sustainable Development till brådskande och djärva åtgärder för att genomföra Addis Abeba‑handlingsplanen och infria utfästelserna i Agenda 2030 både på hemmaplan och utomlands. Åtgärder för att försöka skaffa fram mer finansiella resurser till utvecklingsländerna kommer inte att räcka: hela finansieringens kvalitet, eller dess avtryck på den hållbara utvecklingen, måste öka.

I Global Outlook on Financing for Sustainable Development identifieras tre reformområden. Det första handlar om mätning: vi behöver bättre indikatorer och verktyg för att kunna bedöma volymen av finansiella flöden, men även hur väl dessa är anpassade till målen för hållbar utveckling. Vi måste utöka mätningen så att vi inte bara mäter biståndet utan mäter alla flöden från alla aktörer och spårar flödena till specifika mål för hållbar utveckling och specifika utvecklingsmål. Till exempel kan en dollar som investeras i förorenande verksamheter inte räknas på samma sätt som en dollar som investeras i ren energi. Vi behöver utveckla en utvärderings‑ och resultatkultur för att förstå resursernas faktiska avtryck samt motsättningar och synergier. I denna rapport efterlyser vi således ett nytt öppenhetsinitiativ som ett första steg för att komma till rätta med dessa brister.

För det andra behövs politiska reformer för att stuva om biljonerna, dvs. skapa incitament att investera en större andel av alla tillgängliga medel i hållbar utveckling. Det handlar bland annat om att ge utvecklingsländerna stöd att utnyttja finansieringsalternativen på bästa sätt, ge finansiärerna vägledning för att hålla en hög standard och förhindra skadliga metoder som t.ex. skatteflykt och skatteundandragande, samt främja en konsekventare politik för hållbar utveckling i finansiärernas hemländer – t.ex. genom skattesystem och investeringsramar, samt insatser för att minska remitteringskostnaderna.

För det tredje måste vi förbättra samordningen mellan olika aktörers verksamheter för att bättre matcha tillgång och efterfrågan på finansiering för hållbar utveckling. Framförallt måste ländernas utvecklingsstrategier ha en tydligare koppling till tillgänglig finansiering. Det finns redan flera diagnostiska verktyg som kan användas för att utforma sådana strategier och identifiera matchande resurser, men samordningen i länderna är fortfarande låg. I Global Outlook on Financing for Sustainable Development uppmanas givarna att mer konsekvent stödja länderna vid utvecklingen av de integrerade nationella finansieringsramar som efterfrågas i Addis Abeba‑handlingsplanen.

Den ambitiösa reformagenda som anges i denna första utgåva av Global Outlook on Financing for Sustainable Development syftar till att stödja de FN‑ledda insatserna för att genomföra Agenda 2030 och Addis Abeba‑handlingsplanen. I rapporten uppmanas utvecklingsfinansiärerna i OECD‑länderna att använda alla till buds stående medel för att stödja partnerländernas visioner och val när det gäller deras hållbara utveckling. Rapporten ger rekommendationer om konkreta insatser, identifierar områden för fortsatt politisk dialog och pekar på kunskapsluckor som kommande utgåvor har som målsättning att fylla.