1887

OECD Multilingual Summaries

Education Policy Outlook 2015

Making Reforms Happen

Summary in Swedish

Cover
Read the full book on:
10.1787/9789264225442-en

Utbildningsöversikt 2015

Att genomföra reformer

Sammanfattning på svenska

Räknat på samtliga OECD‑länder investeras drygt 12 % av statsbudgeten i undervisningsväsendet. Så som internationella undersökningar typ OECD:s Programme for International Student Assessment(PSA) visar, råder det emellertid avsevärda skillnader med avseende på hur dessa pengar spenderas och det resultat de åstadkommer. Denna första upplaga av den utbildningspolitiska översikten för år 2015 ‑ med titeln Att genomföra reformer ‑ är avsedd som hjälp för politiska beslutsfattare och andra intressenter i utbildningssystemen att lära sig hur deras motsvarigheter i andra länder svarar på gemensamma utmaningar, från att undervisa olika elevkategorier till att genomföra åtgärder som gör skolorna ansvariga för kvaliteten på den utbildning de tillhandahåller. Rapporten erbjuder en detaljerad bild av cirka 450 utbildningsreformer, som har genomförts i olika OECD‑länder mellan 2008 och 2014. Även om dessa program har framtagits inom ramen för specifika förhållanden, kan de tjäna som inspiration för politiska beslutsfattare på jakt efter effektiva sätt att förbättra sina egna utbildningssystem.

Trender inom utbildningspolitiken

Nästan en av fem 15‑åriga skolelever i OECD‑länderna förvärvar inte de minimikompetenser som krävs för att man ska kunna till fullo delta i dagens samhälle. Omkring 16 % av de senaste reformerna är inriktade på kvalitetssäkring och tillgång till utbildning för alla. Många länder har prioriterat program för stöd till missgynnade elever eller skolor med jeterogena elevpopulationer. Exempel på sådana program är Nya Zeelands stöd till dess etniska befolkningsgrupper Maori och Pasifika, Englands Pupil Premium och Chiles lag om preferenssubventioner. Samtidigt har Polen och Australien fokuserat på breddning av studentrekryteringsbasen och förbättrad kvalitet inom förskoleundervisningg och barnomsorg

Omkring 29 % av de i rapporten granskade reformåtgärderna avser att bättre förbereda eleverna för framtiden. I det syftet har många länder fokuserat på att förbättra yrkesutbildningsprogrammens och den praktiska utbildningens kvalitet eller bygga ut sina arbetsbaserade tränings‑ och lärlingsskapsbaserade system. Portugal har infört enhetlig yrkesutbildning med praktik, medan Danmark och Sverige har reformerat sina program på detta utbildningsområde. Många länder har också infört program för att hjälpa eleverna att hitta jobb eller få en plats i vidareutbildning. Man har även sett över de nationella behörighetsföreskrifterna, ofta i samverkan med Europeiska unionen, för att förbättra jämförbarheten mellan medlemsstaternas utbildningssystem.

Länderna har också fokuserat på förbättring av skolorna (24 % av de i rapporten granskade reformåtgärderna har ägnats denna aspekt), i det uttalade syftet att skapa en positiv inlärningsmiljö och attrahera och behålla kvalificerad personal. Politiskt beslutade program, inriktade på lärarna, har haft prioritet: Australien har inrättat det Australiska institutet för undervisning och skolledarskap, och Nederländerna har tagit fram ett lärarprogram. Frankrike och USA har koncentrerat sig på att förbättra den initiala lärarutbildningen, medan Finland har vidtagit åtgärder för att bygga upp ett system för skolpersonalens yrkesutveckling. Några av de nordiska länderna och Japan har reformerat sina läroplaner.

Som vägledning i sina reformsatsningar använder skolsystemen utvärdering och bedömning. Omkring 12 % av de diskuterade, politiskt beslutade programmen var inriktade mot denna aspekt av utbildningen. Så t.ex. har Chile och Mexico har förstärkt sina utvärderingsinstitutioner. Med sitt VALESS‑projekt har Italien sjösatt flera projekt har Italien initierat diverse program för framtagning av verktyg och processer för att stödja interna och externa utvärderingar av skolor.

Mot bakgrund av att ledningen av utbildningssystemen håller på att bli allt mer komplex (9 % av reformerna i aktuellt datamaterial gäller ledningsfrågor), har några länderutarbetat övergripande visioner för sina utbildningssystem (Danmarks reform av sin Folkeskole och Canadas nationellt stadfästa strategier och prioriteringar) eller har preciserat roller och ansvarsfördelning, antingen genom att inrätta nya institutioner omorganisera den lokala skolförvaltningen (Estland). Finansieringsreformer (11 % av alla reformåtgärder som behandlats i rapporten).har skett på mycket olika sätt på systemnivå ("Race to the Top" i USA och Tysklands "Investera i framtiden"), institutionsnivå (Mexicos program "Uppvärderade skolor" och Belgiens skolfinansieringsreformer) samt på individuell nivå (Nya Zeeland).

Framgångsrikt genomförande av policies

Utbildningsreformer kan bara bli effektiva om de politiskt beslutade programmen genomförs på ett genomtänkt sätt. Detta betyder att man, för att stödja reformerna vid utvärdering och bedömning måste se till att det finns ett konsekvent utformat ramverk på plats, med erforderlig kapacitet för hantering och tolkning av utvärderingar på utbildningssystemets alla nivåer. För att innovationer i undervisningsmiljön ska kunna introduceras med framgång måste de på ett konkret sätt beröra specifika undervisnings‑ och inlärningsfrågor. Och för att förbättra kvaliteten hos den utbildning som skolorna tillhandahåller, måste motsvarande politiskt beslutade program fokusera på ändrade lektionsrutiner, avvägning mellan yttre tryck och stöd samt framtagning och arbete mot långsiktiga mål.

Mer allmänt gäller att en analys av valda reformer visar att de effektivaste programmen är de som är utformade kring eleverna och inlärningen, bygger på lärarens kapacitet och engagerar samtliga intressenter. I de flesta OECD‑länderna blir särskilt lärarfacken och näringslivsorganisationerna allt mer involverade i genomförandet av det politiskt beslutade programmen. Lärarnas fackliga organisationer efterlyser en mer strukturerad dialog med regeringarna, medan näringslivet strävar efter att etablera närmare kontakter med utbildningssystemen.

Lika viktigt är att analysen visar att så snart som politiskt beslutade program har antagits, så sker föga uppföljning. Endast 10 % av de i detta datamaterial granskade programmen har utvärderats med avseende på deras effekter. Att mäta programmens effektivitet på ett grundligare ock konsekventare sätt är inte bara kostnadseffektivare på lång sikt, det är också väsentligt för framtagningen av de mest användbara, tillämpningsbara och framgångsrika utbildningspolitiska alternativen.

© OECD

Denna sammanfattning är inte en officiell OECD-översättning.

Reproduktion av denna sammanfattning är tillåten, om OECD:s upphovsrätt och publikationens titel på originalspråket nämns.

Flerspråkliga sammanfattningar är översatta utdrag ur OECD–publikationer, som ursprungligen publicerats på engelska och franska.

De kan beställas gratis från OECD:s nätbokhandel www.oecd.org/bookshop

Närmare upplysningar lämnas av OECD Rights and Translation unit, Public Affairs and Communications Directorate: [email protected], fax: +33 (0)1 45 24 99 30.

OECD Rights and Translation unit (PAC)
2 rue André-Pascal, F-75116
Paris, Frankrike

Besök vår nätplats www.oecd.org/rights

OECD

Read the complete English version on OECD iLibrary!

© OECD (2015), Education Policy Outlook 2015: Making Reforms Happen, OECD Publishing.
doi: 10.1787/9789264225442-en

This is a required field
Please enter a valid email address
Approval was a Success
Invalid data
An Error Occurred
Approval was partially successful, following selected items could not be processed due to error