Kapitel 4. Den samlade effekten av varumärkesförfalskning på Sverige

Handel med förfalskade varor: den samlade effekten på Sverige

Denna rapport har utvärderat två särskilda kategorier av effekter av varumärkesförfalskning och piratkopiering på Sverige: effekterna av import av varumärkesförfalskade och piratkopierade varor i Sverige och effekterna av den globala handeln med varor som gör intrång på svensk immaterialrätt.

När det gäller den totala effekten av handeln med varumärkesförfalskade varor i Sverige, visar den bästa tillgängliga statistiken att den totala skadan för konsumenterna, till följd av att konsumenterna vilseleds, under 2016 uppgick till nästan 4,5 miljarder kronor (540 miljoner USD). Försäljningsförlusterna för den svenska parti- och detaljhandeln under 2016 uppgick till 4,3 miljarder kronor (521 miljoner USD) eller 0,7 % av den totala försäljningen för de butikshandelsindustrier som påverkades av varumärkesförfalskning det året. Den totala volymen av utebliven försäljning för svenska rättighetsinnehavare till följd av intrång i deras immateriella rättigheter 2016 uppgick till 16,7 miljarder kronor (2 miljarder USD) eller 2,4 % av deras totala försäljning det året. Dessa försäljningsförluster leder till förlorade arbetstillfällen och lägre skatteintäkter (se Tabell 4.1).

En jämförelse av omfattningen av förlusterna till följd av varumärkesförfalskning i Sverige å ena sidan och intrång i svenska företags immateriella rättigheter å andra sidan ger några relevanta observationer.

I absoluta tal är förlusterna till följd av intrång i svenska immateriella rättigheter utomlands mycket större än de som följer av importen av förfalskningar till Sverige. När det gäller skadorna på svenska intäkter uppgick de till 5,7 miljarder kronor (682 miljoner USD) i form av uteblivna skatter, att jämföra med 1,8 miljarder kronor (222 miljoner USD) som orsakades av import av förfalskningar till Sverige. Detta har minst två huvudorsaker:

• Sverige är en relativt liten ekonomi som i hög grad är beroende av export av immaterialrättsintensiva varor. Dessa varor har dessutom ett mycket gott rykte över hela världen och blir således attraktiva mål för varumärkesförfalskare. Detta innebär att handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor på global nivå, utgör ett allvarligt hot mot svenska företag och kan underminera deras innovativa insatser och investeringar.

• För det andra har Sverige ett effektivt reglerings- och responssystem som verkar vara effektivt för att minska den totala skadan av import av varumärkesförfalskningar till Sverige och dämpa efterfrågan på förfalskningar i Sverige.

Det bör också noteras att immaterialrättsintrång i svenska produkter runt om i världen varierar väsentligt mellan de berörda sektorerna. Vad gäller förfalskade kläder och ur drivs intrången av utbudet, medan intrången som rör falska kullager drivs av slutkonsumenterna. Strukturerade intervjuer med svensk industri avslöjar dessutom ett behov av ett starkare internationellt engagemang för att motverka detta gissel. Detta kräver ett fortsatt starkt engagemang från Sveriges sida i internationella, plurilaterala och multilaterala initiativ för att motverka risken för handel med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor.

Omfattningen för problemet och skalan för dess påverkan bör fortsatt ha hög prioritet hos både svenska beslutsfattare i och landets privata sektor. Det finns betydande konsekvenser för framtiden, exempelvis för aktiviteter som genererar höga mervärden och aktiviteter med innovationspotential, vilka båda är källor till långsiktig ekonomisk tillväxt.

Nästa steg

Den unika metod som har utvecklats för den här rapporten skulle kunna vara lämplig även för många andra, ytterligare studier. Det skulle kunna röra sig om andra landsstudier, vilket så småningom skulle kunna leda till en referensstudie. Potentialen för ytterligare fallstudier är särskilt givande där uppgifterna är rikliga och där det finns bevis för att intrången får väsentlig påverkan.

Metoden kan också tillämpas framgångsrikt och upprepas för att fastställa de relativa förändringarna i omfattning och effekter av varumärkesförfalskning och piratkopiering i Sverige. Metoden ger dessutom viss flexibilitet för att ta höjd för forskningsförbättringar, till exempel rörande ersättningstal. Detta skulle kunna leda till en mer detaljerad analys som skulle ge en mer fullständig bild av handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor och dess negativa påverkan på rättighetsinnehavare, myndigheter och konsumenter i Sverige.