OECD Multilingual Summaries

OECD-FAO Agricultural Outlook 2013

Summary in Swedish

OECD‑FAO: Jordbruksöversikt 2013

Sammanfattning på svenska

Ökande efterfrågan gynnar utvecklingsländerna I decennier präglades världens jordbruk av politiskt skapade överskott i industriländerna och stagnerande tillväxt i utvecklingsländerna. Politiska reformer och ekonomisk tillväxt i hela världen har ändrat grundvalarna för tillgång och efterfrågan och därmed förvandlat jordbruket till en mer marknadspåverkad sektor, som erbjuder investeringsmöjligheter. Utvecklingsländerna väntas öka sin andel av världens produktion och ta åt sig större delen av exporttillväxten

Långsammare produktionstillväxt : Den globala jordbruksvaruproduktion som täcks av denna översikt väntas växa med genomsnittligt 1,5 % årligen, att jämföras med 2,1 % under föregående årtionde. Denna långsammare tillväxt väntas visa sig inom alla spannmåls‑ och animalieproduktionssektorer. Dessa trender återspeglar stigande kostnader, knappare resurser och ökande miljörisker, som förutspås hämma påkallad tillgångsökning i praktiskt taget alla regioner.

Livsmedelsprisinflationen har dämpats :Kopplingen mellan varupriserna och det som konsumenterna faktiskt betalar för sin mat är vanligen inte lättfattlig. Även om varupriserna är fortsatt höga, finns det därför vissa belägg för att konsumentlivsmedelsprisinflationen håller på att plana ut. Då matkostnaderna står för minst 20‑50 % av hushållsbudgeten i många utvecklingsländer, är ändå livsmedelsförsörjningen fortsatt bekymmersam.

Marknaderna återspeglar splittrad världsekonomi :Även om jordbruksmarknaderna är relativt motståndskraftiga mot lågkonjunkturer, fortsätter jordbruksmarknaderna att återspegla effekten av en global tvåfartsekonomi, med svag återhämtning i industriländerna och sjudande tillväxt i många utvecklingsländer. Stigande oljepriser är en viktig men oförutsägbar faktor i alla prisprognoser. En devalverad US‑dollar väntas minska andra exportörers konkurrenskraft, samtidigt som många importörers köpkraft stärks.

Priserna kommer stiga på medellång sikt : Varupriserna är för närvarande höga, historiskt sett. På kort sikt borde spannmålspriserna sjunka när produktionen åter tar fart, medan begränsade förråd håller köttpriserna uppe. På längre sikt kan priserna på både spannmål och animalieprodukter stiga, då kött‑ fisk‑ och biobränslepriserna förutspås få en starkare skjuts uppåt.

Inflationsrensade priser fortsatt höga :´Genomsnittliga realpriser för perioden 2013‑2022 projiceras en bra bit över genomsnittet för perioden 2003‑2012 med avseende på flertalet varor som täcks av denna översikt. : Genomsnittliga realpriser under nästa tioårsperiod borde dock vara lägre än de pristoppar som upplevts på senare år.

Konsumtionen kommer att öka : Konsumtionen av alla produkter, som omfattas av denna översikt, kommer att öka i utvecklingsländerna, om än i långsammare takt, pådriven av växande befolkningar, högre inkomster urbanisering och ändrade matvanor. Per capita‑konsumtionen beräknas öka snabbast i Östeuropa och Centralasien, följt av Latinamerika.

Handeln med jordbruksprodukter fortsätter att öka : Tillväxtekonomierna kommer att ta en stor del av den ökande handeln, och svarar nu för större delen av exporten av fodersäden, ris, oljefrö, vegetabilisk olja, socker, nötkött, fjäderfä och fisk. OECD‑ländernas andel av handeln kommer att fortsätta att krympa, men de förblir de viktigaste exportörerna av vete, bomull, gris‑ och fårkött samt de flesta mejeriprodukter.

Översiktens osäkerheter : Produktionsbortfall, prisfluktuationer och handelsavbrott utgör fortsatta hot mot den globala livsmedelssäkerheten, särskilt i ljuset av de knappa förråden. En utbredd torka, i stil med den som inträffade 2012 i USA och OSS‑länderna, samtidigt med otillräckliga reserver, skulle kunna få spannmålspriserna att rusa i höjden med 15‑40 %. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är energipriserna, som påverkar både biobränslemarknaderna och produktionskostnaderna. Världshandeln är ännu känsligare än produktionen för avkastningssvängningar och makroekonomiska stimulansfaktorer.

Fokus på Kina : Den här upplagan av jordbruksöversikten innehåller en specialgranskning av Kina, som har en snabbt expanderande jordbruks‑ och livsmedelssektor. Ställt inför produktionsbegränsningar och ökande efterfrågan kan Kina framdeles förväntas importera mer av sin föda, men beräknas i stort sett kunna förbli självförsörjande i fråga om de viktigaste spannmålsslagen.

Det förutspås att Kinas konsumtionstillväxt kommer att i någon mån överstiga dess produktionsökning, ca 0,3 % om året, i stil med trenden under föregående tioårsperiod. Därför förutskickas en ytterligare, dock blygsam öppning av Kinas jordbrukssektor, låt vara att dessa prognoser kan variera från vara till vara.

Kina topprioriterar sedan länge livsmedelssäkerhet och självförsörjning med ris och vete. Jordbruksproduktionen växte nästan femfaldigt mellan 1978 och 2011. Den senare årens matpriser har dock gått upp, och produktionen befaras avmattas på grund av ökad resurs‑ och arbetskraftsbrist.

Ökad tillgång till föda och högre inkomster har förbättrat livsmedelssäkerheten signifikant; antalet undernärda människor har sjunkit med nästan 100 miljoner sedan 1990, trots att jordens befolkning har ökat med 200 miljoner. Att minska antalet undernärda människor är fotsatt en av de största utmaningarna.

Från 2001 till 2012 ökade Kinas import och export av jordbruksprodukter från 27,9 till 155,7 miljarder US‑dollar. Importberoendet fördubblades från 6,2 % till 12,9 %. Kinas nettounderskott i handelsbalansen för jordbruksprodukter låg på 31 miljarder US‑dollar år 2012.

Till Kinas största osäkerhetsmoment hör bl.a. den pågående ekonomiska tillväxtens hot mot miljön, ökande produktionsresursknapphet samt eventuella produktionsfluktuationer till följd av oförutsägbar klimatutveckling.

Globala varuprognoser fram till 2022

• Spannmålsproduktionen väntas öka med 1,4 % om året, varvid 57 % av den totala tillväxten kommer från utvecklingsländerna. Thailand förutspås bli ledande exportör av ris, nära följt av Vietnam, medan USA väntas förbli det ledande exportlandet för vete och fodersäd.
• Oljefrö: Produktionen kommer att öka ännu snabbare än spannmål. Palmoljan bör hålla sig kvar på en stabil 34‑procentsandel av den totala produktionen av vegetabilisk olja.
• Socker: Produktionen väntas öka med nästan 2 % om året, med Brasilien och Indien som ledande producentländer. Utvecklingsländerna kommer att fortsätta att dominera världens sockeranvändning.
• Bomull: Konstfiber kommer att överta en allt större marknadsandel. Indiens bomullsproduktion väntas stiga med 27 % och därmed göra landet till världens ledande producent.
• Etanol: Produktionen väntas öka med nästan 70 %, varvid biodiesel ökar ännu snabbare , men från en mindre bas. År 2022 förutses biobränsleproduktionen förbruka 28 % av världens totala produktion av sockerrör, 15 % av de vegetabiliska oljorna och 12 % av fodersäden.
• Kött: Utvecklingsländerna väntas svara för 80 % av den globala produktionsökningen. Ökningen av köttkonsumtionen per capita kommer att avmattas när de större tillväxtekonomierna närmar sig industriländernas nivåer.
• Mejeriprodukter: Utvecklingsländerna väntas generera 74 % av den globala mjölkproduktionsökningen. Konsumtionen i utvecklingsländerna väntas likväl växa snabbare än produktionen, med ökande export från USA, EU, Nya Zeeland, Australien och Argentina.
• Fiske: Fiskfångsten förutses öka med bara 5 %, men produktionen av odlad fisk väntas öka med 35 %. År 2015 bör den odlade fisken ha gått om vildfiskfångsten som huvudkälla för fisk som människoföda.