OECD Multilingual Summaries

OECD Pensions Outlook 2016

Summary in Swedish

OECD:s pensionsöversikt 2016

Sammanfattning på svenska

OECD‑länderna försöker fortfarande komma till rätta med de utmaningar som pensionssystemen står inför i form av en åldrande befolkning, den finansiella och ekonomiska krisen och det ekonomiska klimatet med låg tillväxt och låga räntor. I den här översikten fortsätter OECD att undersöka hur pensionssystemen möter dessa utmaningar.

De fonderade privata pensionssystemen håller på att förändras och de avgiftsbestämda och individuella pensionssystemen blir allt viktigare

Utmaningarna för pensionssystemen har lett till reformer som har gjort att skillnaderna mellan OECD‑ländernas pensionssystem har ökat. De har också inneburit att system med tillgångsbaserade pensionsförmåner får allt större betydelse, särskilt avgiftsbestämda sådana, där pensionsförmånerna är kopplade till de ackumulerade tillgångarnas värde. I de avgiftsbestämda pensionssystemen finns en tydlig och direkt koppling mellan avgifter och förmåner, medan risken (t.ex. investeringsrisken och livsfallsrisken) till största delen läggs på individerna och ökar deras ansvar för att förvalta av sin pension.

För att förstå detta föränderliga landskap och skilja mellan olika pensionssystem är det viktigt att titta på vad som kännetecknar dem: om de är obligatoriska, hur pensionsförmånerna finansieras, vem som förvaltar dem, arbetsgivarens roll, kopplingen mellan avgifter och förmåner, samt vem som står för risken.

I översikten tittar man även på den politiska bakgrunden till förändringarna och konstaterar att de ligger i linje med OECD:s budskap om att diversifiera källorna för att finansiera pensionen och de fonderade pensionernas kompletterande roll. De avgiftsbestämda pensionssystemens ökande betydelse gör att det är viktigt att förbättra deras utformning i enlighet med OECD:s färdplan för god utformning av avgiftsbestämda pensionssystem (OECD Roadmap for the Good Design of Defined Contribution Pension Plans). Nedan följer en diskussion om några av dessa politiska riktlinjer.

De flesta OECD‑länder har en förmånlig beskattning av pensionssparande

De flesta länder har en förmånlig beskattning av pensionssparande för att uppmuntra människor att spara till pensionen. Räknat på det belopp som en person skulle spara in på skatten genom att betala in till en privat pensionsförsäkring i stället för att placera samma belopp i andra sparformer är det i skattehänseende förmånligt att pensionsspara. Hur stor den totala skatteförmånen är varierar dock. Med schablonstöd och matchande inbetalningar går det att rikta skatteförmånerna till låginkomsttagare eller utjämna skatteförmånen längs inkomstskalan. Skatteförmåner kan få människor att spara under längre perioder, men inte nödvändigtvis att spara mer. Tydliga och enkla skatteregler kan öka människors förtroende och få fler att välja privat pensionssparande.

Beslutsfattarna måste se till att konsumenterna får lämplig finansiell pensionsrådgivning

Åtgärder behöver vidtas för att komma till rätta med de finansiella rådgivarnas intressekonflikter och se till att konsumenterna får lämplig finansiell pensionsrådgivning som är anpassad efter deras behov. Sådana åtgärder kan dock leda till rådgivningsbrist med sämre tillgång till överkomlig rådgivning, särskilt för konsumenter med små till måttliga pensionstillgångar. Med hjälp av datorbaserad rådgivning kan rådgivningen bli mer tillgänglig och överkomlig och man kan komma till rätta med rådgivarnas bristande objektivitet. Beslutsfattarna behöver dock se till att det finns lagstiftning på plats som ger konsumenterna ett likvärdigt skydd.

Beslutsfattarna måste se till att konsumenterna har tillgång till lämpliga och hållbara livränteprodukter

Livränteprodukter kan spela en viktig roll för att hjälpa människor att minska investerings‑ och livsfallsriskerna. Trots det finns det problem med dessa produkter och de garantier som är förenade med dessa. Bristen på samsyn kring vad som avses med en livränteprodukt och den inkonsekventa terminologi som används för att beskriva de olika typerna av produkter gör att det finns ett behov av definiera ett gemensamt språkbruk. Det behövs en enhetlig ram för pensioner som lämpar sig för och främjar användningen av livränteprodukter. Produkternas ökade komplexitet belyser dock behovet av lämplig finansiell rådgivning och begriplig produktinformation för att se till att konsumenterna köper produkter som är lämpliga för deras behov. Regelverket bör innehålla verktyg för riskhantering och incitament att göra detta för att uppmuntra livränteföretagen att sörja för en lämplig riskhantering. Principbaserade metoder är lämpligare än statiska formler, eftersom de gör att kapitalkraven kan anpassas efter produktförändringar, för att se till att det finns tillräckligt med kapital för att täcka livränteskulderna och garantera deras hållbarhet.

En väl utformad privatekonomisk utbildning kan leda till förbättrade kunskaper, attityder och färdigheter inom privatekonomi och pension, och kan underlätta beslutsfattandet

Bristande finansiella kunskaper är ett allvarligt problem, eftersom människor har ett allt större ansvar för att förvalta sin egen pension. Länderna bör genomföra satsningar på privatekonomisk utbildning i hur man planerar sin pension. Här bör hänsyn tas till nationella förhållanden och problemens omfattning med utgångspunkt i de olika nationella pensionssystemen och det finansiella klimatet. Regeringar och andra berörda parter bör se till att människor har tillgång till tydlig och enkel information om pensionssystem, pensionsreformer och privata pensionsplaner. Information om kostnader, resultat, servicekvalitet, investeringarnas fördelning och risknivå bör vara jämförbar och standardiserad. Information om en persons alla pensionsplaner bör sammanställas och pensionsutdragen kompletteras med beräkningar/simuleringar för att vara så tydliga som möjligt. Nationella strategier för utbildning i privatekonomi bör införas för att se till att människor kan skaffa sig allmänna finansiella färdigheter. Dessutom finns det praktiska verktyg för beslutsfattare, t.ex. en matris över behovet av finansiell utbildning och verktyg till stöd för beslutsfattandet samt en checklista.

De flesta OECD‑länder har utjämnat skillnaderna i pensionsregler mellan arbetstagare i den offentliga och den privata sektorn

I hälften av OECD‑länderna kan arbetstagare i den offentliga sektorn räkna med en framtida pension som, mätt i kompensationsgrad, är 20 procentenheter högre för en hel karriär än arbetstagare i den privata sektorn. Så är det bland annat i Belgien, Frankrike, Tyskland och Sydkorea, som har separata pensionssystem för olika sektorer. I ytterligare en fjärdedel av de OECD‑länder som sedan 1990‑talet har utjämnat skillnaderna i pensionsregler mellan olika sektorer förekommer vård‑ och pensionskostnader för både den nuvarande och den pensionerade arbetsstyrkan. En integrerad pensionsram med likvärdiga regler för alla arbetstagare kan vara positiv i många olika avseenden. På kapitalsidan är det idag svårt att argumentera för att arbetstagare i den offentliga sektorn behöver en högre inkomstersättning under pensionen än deras motsvarigheter i den privata sektorn. Ur ett effektivitetsperspektiv uppstår det stora stordriftsfördelar vid förvaltning av enhetliga pensionssystem, till exempel när det gäller uppbörd av avgifter, bokföring och pensionsutbetalningar. Dessutom är det ineffektivt att begränsa arbetskraftens rörlighet mellan sektorer (t.ex. intjänandeperioder eller begränsad överförbarhet). Det hindrar den individuella karriärhanteringen och begränsar arbetstagarnas möjligheter att anpassa sig till sektoriella förändringar och nya sysselsättningsmöjligheter. Med ett gemensamt pensionssystem skulle sådana beslut bli enklare och arbetskraften rörligare.