Kapitel 1. De ekonomiska ramar som avser förfalskning och pirattillverkning

Olaglig handel med förfalskade varor1 är ettlångvarigt problem som blir alltmer utbrett och som ökar i omfattning. Verksamheten har negativa effekter på berörda företags försäljning och vinster och medför samtidigt negativa effekter för olika staters och konsumenters intäkter, ekonomi, hälsa, säkerhet och säkerhetseffekter. Organiserade brottsliga grupper anses spela en allt viktigare roll i dessa verksamheter, och gynnas i väsentlig mån av mycket lönsamma förfalsknings- och pirattillverkningsverksamheter.

I syfte att förbättra den faktiska bilden av handeln med förfalskade eller pirattillverkade varor, samt formulera evidensbaserade politiska budskap har OECD genomfört en fullständig ekonomisk bedömning av problemet och de huvudsakliga förvaltningsbrister som möjliggör det eller som verkar som drivkraft. För att utföra denna uppgift har organisationen byggt en fullständig databas för förfalskade och pirattillverkade varor, vilken kan tjäna som underlag för fallstudier (se ruta 1.1)

Ruta 1.1. Databas för förfalskade och pirattillverkade varor

Databasen för tullbeslag utgör den kritiska kvantitativa inputen för denna studie. Den skapades baserat på tre separata datauppsättningar som mottogs från världstullorganisationen WCO, från generaldirektoratet för skatter och tullar vid den Europeiska kommissionen, och US Customs and Border Protection. Databasen innefattar detaljerad information om beslag av varor som gör intrång i immateriella rättigheter som gjorts av tulltjänstemän i 99 ekonomiska områden runt om i världen mellan 2011 och 2016. Sammantaget innehåller databasen ungefär 900 000 observationer (i de flesta fall motsvarar 1 observation 1 tullbeslag).

Databasen omfattar en stor mängd information om varor som gör intrång i immateriella rättigheter som kan användas för kvantitativa och kvalitativa analyser. I de flesta fall rapporterar databasen, för varje enskilt beslag, datum för beslaget, de förfalskade varornas transportsätt, avgång- och destinationsekonomier, de beslagtagna varornas allmänna statistiska kategori såväl som en detaljerad beskrivning av dessa, namnet på den rättmätiga varumärkesinnehavaren, antal beslagtagna varor och deras ungefärliga värde.

Förfalskning och pirattillverkning – den svenska kontexten

Sverige är en välutvecklad, kunskapsbaserad ekonomi som producerar innovativa och immaterialrätts-intensiva varor. Detta stöds av befintliga indikatorer. 2016 uppgick Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) per capita till 408 333 kronor (49 000 USD), över OECD:s genomsnitt (354 166 kronor eller 42 500 USD). Vad gäller immaterialrättsintensitet bidrog svenska immaterialrätts-intensiva branscher i genomsnitt till 39,1 % av den svenska bruttonationalprodukten (BNP) (42,3 % för den Europeiska unionen [EU]) och stod för 31,8 % av sysselsättningen i Sverige (27,8 % för EU) mellan 2011 och 2013 (Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet/Europeiska patentverket (EUIPO/EPO, 2016). Avseende varumärken rankas Sverige som land nummer 8 i EU vad gäller sammanlagt antal registrerade varumärken. Mellan 2011 och 2013 bidrog svenska varumärkesintensiva branscher till 32,4 % av Sveriges BNP och 24,5 % av sysselsättningen i Sverige (EUIPO/EPO, 2016).

Svensk konkurrenskraft bygger på hög utbildningsnivå och omfattande investeringar i alla möjliga sorters intellektuella tillgångar vilket innefattar forskning och utveckling (se OECD, 2016). Under 2016 motsvarade Sveriges utgifter för forskning och utveckling 3,3 % av BNP, en nivå som ligger högre än genomsnittet för OECD (2,3 %) eller USA (2,7 %) och Japan (3,1 %).

Sverige är även en ytterst globaliserad ekonomi och kännetecknas av internationaliseringen av stora svenska företag och utmärkt integration i globala värdekedjor. Svensk export, vilket omfattar motorer och andra maskiner, motorfordon och telekommunikationsutrustning, stod för nästan 45 % av BNP under 2016. De svenska exportintensiteten ligger långt över OECD:s genomsnitt (28 %). De största exportinriktade tillverkningsindustrier i Sverige är särskilt immaterialrättsintensiva. Därutöver bidrar Sverige väsentligt till globala värdekedjor: under 2015 stod svenska exporter för mer än 0,6 % av den totala världsexporten vad gäller mervärde (se OECD-databasen Trade in Value Added)

Vi vill återigen upprepa att den svenska ekonomin är välutvecklad, innovativ och immaterialrättsintensiv. Den är även välintegrerad i den globala ekonomin genom aktivt deltagande i globala värdekedjor. Dessa kännetecken gör Sverige särskilt känsligt för de skadliga effekterna av förfalskning och pirattillverkning. Detta är särskilt relevant när hoten från förfalskning och pirattillverkning blir alltmer utspridda runt om i världen (OECD/EUIPO, 2019).

Enligt OECD/EUIPO (2019), tillhör Sverige de 15 länderna i toppen vars företag påverkas mest av förfalskning. 2016 rankades Sverige som nummer 12 på listan över ekonomier vars rättighetsinnehavare drabbas av förfalskningar. Detta innebär att 1 % av det totala beslagtagna värdet av förfalskade varor runt om i världen avsåg varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter.

De skadliga effekterna av handeln med förfalskade och pirattillverkade varor på den svenskaekonomin analyseras i denna studie från två perspektiv:

  1. 1. effekterna av smuggling av förfalskade varor till Sverige

  2. 2. effekterna av intrång av svenska rättighetsinnehavares immateriella rättigheter inom världshandeln.

Vad gäller smuggling av förfalskade varor till Sverige, påverkar det fyra områden som analyseras i denna rapport: i) förlust av konsumenters välfärd; ii) utebliven försäljning, iii) förlorade arbetstillfällen inom detaljhandel- och partihandelssektorn; och iv) lägre skatteintäkter. Dessa fyra kategorier beskrivs närmare i Kapitel 2.

Vad gäller global handel med förfalskade och piratkopierade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter, påverkar det följande områden som beskrivs i Kapitel 3: i) lägre försäljning för innehavare av immateriella rättigheter; ii) förlust av arbetstillfällen för svensk tillverkningsindustri; och iii) lägre skatteintäkter.

De metodiska ramar som tagits fram för att beräkna samtliga dessa effekter såväl som de uppgifter som används redovisas nedan och diskuteras ingående i Bilaga A. I första hand beaktar detta ramverk problemet med ”dubbelräkning”, som uppstår till följd av försäljning av förfalskade varor i Sverige som gör intrång i dess egna invånares immateriella rättigheter.

Kapitel 4 sammanfattar rapportens huvudsakliga slutsatser och ger förslag på framtida forskning.

Tre viktiga faktorer bör beaktas i samband med analysen av denna inverkan:

  • Först och främst avser metodiken begreppet primära och sekundära marknader för förfalskade och pirattillverkade varor. Det vill säga, att det görs åtskillnad mellan förfalskade produkter som vilseleder konsumenter (primära marknader) och sådana som säljs öppet som förfalskade varor till konsumenter (sekundära marknader – se OECD/EUIPO, 2016). Marknaderna för vilseledande och icke-vilseledande varor har väsentligt skilda egenskaper, och dessa olikheter har viktiga konsekvenser för den övergripande bedömningen.

  • I ett andra steg betalar konsumenter på primära marknader fullt (eller nästan fullt) detaljhandelspris för en förfalskad vara i tron om att den är äkta, medan konsumenter som medvetet köper varor som gör intrång i immateriella rättigheter på sekundära marknader kan antas betala ett lägre pris och dessa hade nödvändigtvis inte bytt ut de förfalskade varorna mot äkta varor om de fått välja. Dessa skillnader i pris och utbytesgrad medför uppenbarligen olika konsekvenser för beräkningen av utebliven försäljning och förlorade skatteintäkter, och för värderingen av konsumentskada (det pristillägg som betalas av konsumenter på obehörigt vis i tron att de köper en äkta vara).2

  • I ett tredje steg finns det andra områden som är föremål för inverkan som är svåra att mäta kvantitativt eller som sannolikt endast uppstår på lång sikt; dessa utelämnas således från analysen. Dessa innefattar exempelvis de negativa effekterna av förfalskning och pirattillverkning på konsumenters hälsa och säkerhet, på miljön, på spridningen av kriminella nätverk och på långsiktig innovation och utveckling.

Data och metodik

Mot bakgrund av förfalskningens hemliga natur är uppgifter som avser detta hot knappa och bristfälliga. Följaktligen finns det två huvudsakliga metodiska problem som bör has i åtanke i samband med framtagande och tillämpning av ett metodiskt ramverk för att kvantifiera effekterna av handel med förfalskade varor.

  1. 1. Först och främst finns det en myriad av effekter som hänför sig till handel med förfalskade varor och det ramverk som framtagits här påstår sig inte kvantifiera dem alla. Det tittar snarare på områden där kvantifiering varit möjlig och identifierar samtidigt arbetsområden som krävs för att bättre förstå handel med förfalskade och pirattillverkade varor påverkar ekonomier och samhällen i stort.

  2. 2. För områden där kvantifiering var möjlig, stödjer ramverket sig på en uppsättning metodiska antaganden. Av transparensändamål förtydligas samtliga i texten.

Vidare lämnar ramverket utrymme för ytterligare metodiska ändringar med förbehåll för framtida förbättringar av uppgifter. Dessa diskuteras i det sista kapitlet.

Data

Kvantitativa analyser i denna rapport bygger på tre typer av inmatade uppgifter:

  • uppgifter om beslag av varor som gör intrång i immateriella rättigheter från tullen

  • världsimportstatistik

  • andra uppgifter, huvudsakligen svenska bakgrundsindikatorer på makro- och företagsnivå.

Handelsstatistiken bygger på Förenta nationernas (FN, inget datum) Comtrade-databasen (landningsvärdet i tullen). Med 171 rapporterande ekonomier och 247 partnerekonomier (76 ekonomier utöver de rapporterande ekonomierna) omfattar databasen den största delen av världshandeln och betraktas som den mest fullständiga handelsdatabasen som finns tillgänglig. Varor registreras i ett tvåsiffrigt harmoniserat system (HS)3 (se UN Trade Statistics, 2017). Uppgifter som används i denna studie är grundade på landningsvärde i tullen vilket är värdet av de varor som tagits över av tulltjänstemän. I de flesta fall är detta samma som transaktionsvärdet som framgår av åtföljande fakturor. Landningsvärde i tullen inkluderar försäkrings- och fraktkostnader som uppstår i samband med transport av varor från ursprungsekonomin till importekonomin.

Uppgifter om tullbeslag kommer från nationella tullmyndigheter. Dessa uppgifter sammanställs och harmoniseras på nationell eller regional nivå och tillhandahålls sedan internationella byråer som innehar datauppsättningar som avser beslag. Två byråer och två datauppsättningar kommer att användas som input till analyserna i denna studie. Dessa datauppsättningar har mottagits från:

  • Världstullorganisationen (WCO).

  • Europeiska kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar (DG TAXUD).

  • Analysen i denna studie använder också ett faktablad som mottagits av USA:s Department of Homeland Security (DHS) vilket innefattar uppgifter om beslag från US Customs and Border Protection (CBP), USA:s tullmyndighet och från US Immigration and Customs Enforcement (ICE).

Annan statistisk information användes för att ta fram en metodik för att mäta den ekonomiska effekten av handel med förfalskade varor. Detta omfattar uppgifter på företagsnivå om svensk sektoriell produktion, försäljning, sysselsättning och löner som tagits fram från Eurostats databas (Eurostat, 2018).4 Den omfattar även statistisk information om svenska skatter som tagits fram från OECD TAX-databasen.

Metodik

Bedömningen bygger på den allmänna metodik som utvecklats internt för att granska den ekonomiska effekten av handel med förfalskade varor baserat på uppgifter från tullen. Den allmänna så-kallade GTRIC (General Trade-Related Index of Counterfeiting) statistiska metodiken för att analysera omfattningen och storleken av handel med förfalskade varor har tagits fram i 2008 års OECD rapport The Economic Impact of Counterfeiting and Piracy och utvecklats i OECD/EUIPO (2016), Trade in Counterfeit and Pirated Goods: Kartläggning av ekonomiska effekter. Baserat på detta statistiska ramverk, förbereddes en allmän metodik för att studera landsspecifika effekter av förfalskning för 2017 års OECD-rapport Trade in Counterfeit Products and the UK Economy (2017b) och utvecklades i OECD (2018), Trade in Counterfeit Goods and the Italian Economy.

Denna metodik tillämpas separat för att mäta i) omfattningen och effekterna av import av förfalskade varor till Sverige och ii) effekterna av handel med förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter.

Mätning av omfattningen och effekterna av importer av förfalskade varor till Sverige genomförs enligt följande steg.5

Först och främst är databaserna för tullbeslag av varor som gör intrång i immateriella rättigheter och importer av äkta varor skräddarsydda för att uppskatta värdet av förfalskade importerade varor till Sverige per varukategori och ursprungsekonomi. Detta resulterar i ekonomi- och branschspecifika index som avser benägenheten att importera förfalskade varor till Sverige (se Bilaga B för mer uppgifter).

Baserat på uppskattningen av importflöden av förfalskade varor till Sverige, uppskattas sådana varors värde som sålts på primära och sekundära marknader för varje enskild bransch. Detta görs på grundval av antagandet att varje försäljning av ett förfalskat föremål på en primär marknad står för en direkt förlust för detaljhandels- och partihandelsindustrin. För sekundärmarknader, där endast en del av konsumenterna avsiktligen skulle ha bytt ut sina köp av förfalskade varor mot äkta varor, baseras analysen på variabler som avser konsumenternas utbytesgrader, det vill säga i vilken omfattning varje medvetet olagligt inköp ersätter en laglig försäljning (se OECD, 2017b). Beräkningarna av utbytesgrader som används i denna analys redovisas i Tabell 1.1.

Tabell 1.1. Antagna konsumentutbytesgrader i huvudscenariot

Sektor

Utbytesgrad (%)

Parfymer och kosmetika

49

Ur och guldsmedsvaror

27

Kläder, accessoarer, läder och relaterade varor

39

Andra sektorer

32

Källor: Anti-Counterfeiting Group (2007), Konsumentundersökning, http://www.wipo.int/ip-outreach/en/tools/research/details.jsp?id=691; Tom, G. et al. (1998), ”Consumer demand for counterfeit goods”, Psychology & Marketing, Vol. 15/5, s. 405–421.

När de primära marknadernas volymer på branschnivå väl har fastställts för varje bransch, beräknas det sammanlagda värdet av konsumentskada. Den individuella konsumentskadan är det pristillägg som betalats på obehörigt vis av konsumenten i tron om att hon eller han köper en äkta vara.

Primära och sekundära marknaders volymer på branschnivå används för att uppskatta utebliven försäljning för återförsäljare och partihandlare. I ett första steg ger det uppskattade värdet av förfalskade varor som smugglats till Sverige i kombination med andelen av den primära marknaden den totala volymen av utebliven försäljning för svenska återförsäljare och partihandlare till följd av det intet ont anade köpet av förfalskade varor. I ett andra steg står det uppskattade värdet av förfalskade varor som smugglats till Sverige tillsammans med andelen av den sekundära marknaden och konsumenters utbytesgrad, för den totala volymen utebliven försäljning för svenska återförsäljare och partihandlare till följd av det avsiktliga köpet av förfalskade varor. Detta tar hänsyn till förhållandet att sådana konsumenter inte nödvändigtvis skulle ha köpt äkta alternativ om de förfalskade varorna inte hade varit tillgängliga. Avslutningsvis, visar summan av bägge beräkningar det totala värdet av utebliven försäljning för återförsäljare och partihandlare till följd av importer av förfalskade varor.

Nästa steg använder sig av utebliven försäljning för att beräkna förlorade arbetstillfällen inom den svenska detaljhandeln och partihandeln. Detta bygger på transmissionsgrad mellan utebliven försäljning och förlorade arbetstillfällen för varje bransch, vilket beräknas såsom i OECD (2017b). De industrispecifika skattningarna av elasticiteten i sysselsättning med avseende på försäljning och beräknat baserat på denna metodik redovisas under Tabell 1.2 nedan. Viktigt att nämna är att lägre försäljning inte omsätts i samma andel förlorade arbetstillfällen inom varje sektor. Medan exempelvis en minskad försäljningsvolym om 1 % inom den svenska detaljhandels- och partihandelssektorn som avser maskiner och industriell utrustning framkallar en minskning om 0,47 % i antal arbetstagare inom denna sektor, medför det en minskning om 0,39 % för kemikalier och farmaceutiska produkter.

Tabell 1.2. Elasticiteten i sysselsättning med avseende på försäljning inom den svenska parti- och detaljhandelssektorn
Uppskattningar för 2014–16

HS-kategori

Försäljningselasticitet som avser sysselsättning

Mat, dryck och tobak

0,423

Kemiska och närstående produkter; förutom läkemedel, parfymer och kosmetika

0,390

Farmaceutiska och medicinska kemiska produkter

0,431

Parfymer och kosmetika

0,383

Textilier och andra mellanprodukter (exempelvis plast, gummi, papper, trä)

0,417

Kläder, skor, läder och relaterade varor

0,401

Ur och guldsmedsvaror

0,375

Icke-metalliska mineralprodukter (t.ex. glas och glasprodukter, keramiska produkter)

0,418

Metall och bearbetade metallprodukter (utom maskiner och utrustning)

0,414

Elektriska hushållsapparater, elektronik- och telekommunikationsutrustning

0,417

Maskiner, industriell utrustning, datorer och kringutrustning, fartyg och flygplan

0,469

Motorfordon och motorcyklar

0,418

Hushålls-, kultur- och fritidsartiklar; inklusive leksaker och spel, böcker och musikinstrument

0,416

Möbler, belysning, mattor och annan tillverkning nämnd eller inbegripen någon annanstans.

0,428

När en uppskattning väl har gjorts kan dessa transmissionsgrader mellan försäljning och arbeten användas för att uppskatta andelen förlorade arbetstillfällen till följd av förfalskade varor som smugglats in i Sverige vad gäller total sysselsättning. För varje svensk detaljhandels- och partihandelssektor görs detta genom att multiplicera transmissionsgraden med andelen utebliven försäljning genom den totala försäljningen av äkta varor.

Lägre försäljning av äkta varor på grund av importer av förfalskade och pirattillverkade varor minskar flera inkomstkällor för den svenska staten:

  • mervärdesskatt (moms) som skulle ha varit föremål för uppbörd i samband med konsumtion vid köp

  • bolagsskatt som skulle ha varit föremål för uppbörd från företag inom partihandels- och detaljhandelssektorn

  • sociala avgifter från arbetstagare och arbetsgivare inom detaljhandel- och partihandelssektorn

  • inkomstskatt från arbetstagare och arbetsgivare inom detaljhandel- och partihandelssektorn.

I syfte att beräkna utebliven moms, behöver man enbart tillämpa momssatserna på det uppskattade beloppet för total utebliven försäljning på grund av importer av förfalskade och pirattillverkade varor.

Beloppet för statliga skatter som uteblivit från bolagsskatten beräknas genom att multiplicera den genomsnittliga vinstmarginalen inom varje kategori inom detaljhandel- och partihandelssektorn med den genomsnittliga bolagsskattesatsen med beaktande av det uppskattade värdet av utebliven försäljning.

För beräkning av uteblivna sociala avgifter, multipliceras andelen av beloppet för de faktiska genomsnittliga sociala avgifter som betalats av arbetstagare och arbetsgivare för en sysselsättningsenhet med antal uppskattade förlorade arbetstillfällen på grund av importer av förfalskade och pirattillverkade varor.

Utebliven inkomstskatt beräknas genom att multiplicera genomsnittslönen i en viss bransch per den genomsnittliga inkomstskattesatsen gånger antalet förlorade arbetstillfällen.

Observera att för att uppskatta resultaten så exakt som möjligt, beräknades dessa fyra typer av förlorade intäkter efter näringsgren. Det slutliga resultatet på nationell nivå erhölls genom att lägga till de uppskattade beloppen för uteblivna skatteintäkter mellan de olika branscherna.

Uppskattning av omfattningen och effekterna av handel med förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter beräknas genom att följa ett antal steg:

Det första steget är att uppskatta värdet av förfalskade varor som handlas över hela världen som gör intrång i varumärken eller patent som innehas av svenska rättighetsinnehavare. För detta ändamål valdes observationer i databasen som avser varumärken eller patent vars rättighetsinnehavares adresser registrerats i Sverige. Observera att identifiering av rättighetsinnehavarnas adresser genomfördes med användning av WIPO:s globala varumärkesdatabas (2016) och PATENTSCOPE-databasen WIPO (2017), bägge tillhandahållna av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, WIPO.

Med utgångspunkt i detta dataurval, bedöms värdet av global förfalskning som inriktar sig på svensk industris immateriella rättigheter per vara och ekonomi, genom anpassning av GTRIC-metodiken som utvecklats i OECD/EUIPO (2016) för export och inhemsk försäljning. De index som omfattas av GTRIC-matrisen avser sannolikheten för att en viss typ av förfalskad vara som tillhör ett varumärke eller ett patent vars rättighetsinnehavares adress registrerats i Sverige säljs i en viss destinationsekonomi. Den metodiska anteckningen framgår av Bilaga B.

Det andra steget kontrollerar vilken andel av dessa förfalskade varor som handlas på primära kontra sekundära marknader över hela världen. Detta analyseras med exakt samma metodik som beskrivs i fallet med importer av förfalskade varor till Sverige. För det andra, tillämpas substitutionsgrader inom sekundära marknader. Detta ger svenska rättighetsinnehavares uteblivna försäljning, per bransch. Med andra ord, det uppskattade värdet av varor som säljs över hela världen som utgör förfalskade versioner av dessa svenska varumärken kombinerat med information om: i) andelen primära och sekundära marknader för dessa varor per destinationsekonomi; och ii) konsumenternas substitutionsgrader. Det totala värdet av utebliven försäljning för svenska rättighetsinnehavarna fås fram genom att lägga till försäljningsvärdet av förfalskade varor på primära marknader på försäljningsvärdet på den sekundära marknaden, anpassat för konsumenters substitutionsgrader.

Nästa steg beräknar förluster av arbetstillfällen inom svensk tillverkningsindustrin som en reaktion på förändringar i försäljning på exportmarknader och på den inhemska marknaden. Detta görs genom att tillämpa den ekonometriska modell som presenteras i fallet med importer av förfalskade varor till Sverige och beskrivs i detalj i OECD-rapporten om den brittiska ekonomin (2017b).

Uppskattningarna av försäljningselasticiteten som avser sysselsättning för varje svensk tillverkningsindustri redovisas i Tabell 1.3. Återigen, är lägre försäljning inte detsamma som samma andel förlorade arbetstillfällen inom var och en av dem. Medan exempelvis en lägre försäljningsvolym om 1 % inom den svenska detaljhandels- och partihandelssektorn för maskiner och industriell utrustning framkallar en minskning om 0,51 % av antal arbetstagare inom denna sektor, medför det samtidigt en ökning om 0,41 % för kemikalier och farmaceutiska produkter.

Tabell 1.3. Elasticitet i sysselsättning med avseende på försäljning inom svensk tillverkningsindustri
Uppskattningar för 2014–16

HS-kategori

Försäljningselasticitet som avser sysselsättning

Mat, dryck och tobak

0,4805

Kemiska och närstående produkter; förutom läkemedel, parfymer och kosmetika

0,4197

Farmaceutiska och medicinska kemiska produkter

0,4130

Parfymer och kosmetika

0,4870

Textilier och andra mellanprodukter (t.ex. plast, gummi, papper, trä)

0,5083

Kläder, skor, läder och relaterade varor

0,4750

Ur och guldsmedsvaror

0,4571

Icke-metalliska mineralprodukter (t.ex. glas och glasprodukter, keramiska produkter)

0,5052

Metall och bearbetade metallprodukter (utom maskiner och utrustning)

0,5049

Elektriska hushållsapparater, elektronik- och telekommunikationsutrustning

0,4940

Maskiner, industriell utrustning, datorer och kringutrustning, fartyg och flygplan

0,5103

Motorfordon och motorcyklar

0,4923

Hushålls-, kultur- och fritidsartiklar; inklusive leksaker och spel, böcker och musikinstrument

0,4294

Möbler, belysning, mattor och annan tillverkning nämnd eller inbegripen någon annanstans.

0,5092

Dessa transmissionsgrader mellan försäljning och arbetstillfällen kan användas för att uppskatta andelen förlorade arbetstillfällen på grund av intrång i global handel av svenska immateriella rättigheter i total sysselsättning. För varje svensk tillverkningsindustri görs detta genom multiplikation av transmissionsgraden med andelen utebliven försäljning för svenska innehavare av immateriella rättigheter.

Tre typer av skatteintäkter uppstår i Sverige till följd av intrång i svenska immateriella rättigheter: rättighetsinnehavares bolagsskatter; sociala avgifter; och inkomstskatt som betalas av arbetsgivare och anställda inom tillverkningsindustrin. De metoder som använts för att beräkna var och en av dessa uteblivna skatteintäkter är exakt samma som de som beskrivs i fallet med importer av förfalskade varor till Sverige. Det görs bransch för bransch i syfte att erhålla uppskattningar som är så exakta som möjligt.

Referenser

Anti-Counterfeiting Group (2007), Konsumentundersökning som uppdragits åt oberoende undersökningsspecialister, http://www.wipo.int/ip-outreach/en/tools/research/details.jsp?id=691.

EUIPO/EPO (2016), Intellectual Property Rights Intensive Industries and Economic Performance in the European Union, Analysrapport på industrinivå.

Eurostat (2018), Structural Business Statistics, Europeiska unionens statistikkontor, Luxemburg, http://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/fr/sbs_esms.htm (senaste åtkomst i maj 2018)

OECD (ND), OECD:s skattedatabas, http://www.oecd.org/tax/tax-policy/tax-database.htm

OECD (2019), Illicit Trade Trends in Trade in Counterfeit and Pirated Goods, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/g2g9f533-en

OECD (n.d.), Trade in Value Added Database, http://www.oecd.org/sti/ind/measuring-trade-in-value-added.htm

OECD (2018), Trade in Counterfeit Goods and the Italian Economy: Protecting Italy’s intellectual property, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/9789264302426-en.

OECD (2017a), Trade in Counterfeit ICT Goods, OECD Publishing, Paris, http://oe.cd/fakeICTs.

OECD (2017b), Trade in Counterfeit Products and the UK Economy: Fake Goods, Real Losses, OECD Publishing, Paris, http://dx.doi.org/10.1787/9789264279063-en.

OECD (2016), OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2016, OECD Publishing, Paris, http://dx.doi.org/10.1787/9789264249998-en.

OECD (2008), The Economic Impact of Counterfeiting and Piracy, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/9789264045521-en.

OECD/EUIPO (2016), Trade in Counterfeit and Pirated Goods: Mapping the Economic Impact, OECD Publishing, Paris, http://dx.doi.org/10.1787/9789264252653-en.

OHIM/Europol (2015), 2015 Situation Report on Counterfeiting in the European Union, https://www.europol.europa.eu/publications-documents/2015-situation-report-counterfeiting-in-european-union.

Tom, G. et al. (1998), ”Consumer demand for counterfeit goods”, Psychology & Marketing, Vol. 15/5, s. 405–421.

UN (ND), Comtrade (databas), Förenta nationerna, http://comtrade.un.org/data/.

UN Trade Statistics (2017), Harmonized Commodity Description and Coding Systems (HS), United Nations, Geneva, https://unstats.un.org/unsd/tradekb/Knowledgebase/50018/Harmonized-Commodity-Description-and-Coding-Systems-HS.

WIPO (2017), ”PATENTSCOPE Database: International and National Patent Collection”, https://patentscope.wipo.int/search/en/search.jsf.

WIPO (2016), Global varumärkesdatabas http://www.wipo.int/branddb/en/.

Observer

← 1. Förfalskade och pirattillverkade varor definieras som varor som medför intrång i varumärken, upphovsrätt, patent eller mönsterrätt.

← 2. För ytterligare diskussioner om utbytesgrader se OECD (2017b), Trade in Counterfeit Products and the UK Economy.

← 3. Det harmoniserade systemet (HS) är ett internationellt varuklassificeringssystem, som tagits fram och som underhålls av världstullorganisationen WCO.

← 4. Jämförelsetabeller mellan klassificeringen av ekonomiska verksamheter för tillverknings- och partihandels- och detaljhandelsindustrin som använts av Eurostat (NACE) och det harmoniserade systemets (HS) klassificering, som använts för att beräkna såväl intrång av svenska immateriella rättigheter inom global handel som förfalskade importer till Sverige framgår av Bilaga B.

← 5. För en mer formell presentation av dessa steg ber vi dig se OECD (2017b) och OECD (2018).

End of the section – Back to iLibrary publication page