OECD Multilingual Summaries

OECD Business and Finance Outlook 2016

Summary in Swedish

OECD:s företags‑ och finansöversikt 2016

Sammanfattning på svenska

Temat för årets företags‑ och finansöversikt från OECD är fragmentering: de inkonsekventa strukturer, politiska åtgärder, regler, lagar och branschpraxis som tycks hämma företagens effektivitet och produktivitetstillväxt. Fragmentering förekommer på alla nivåer i den globala ekonomin – alltifrån den globala makroekonomin och sektorsspecifika och mikroekonomiska frågor till rättsliga frågor.

Fragmentering i den globala ekonomin: finansmarknader och produktivitet

Den globala ekonomin tampas med utmaningar från två håll: dels avmattningen av råvarornas investeringsbetonade supercykel och dels de utvecklade ekonomiernas L‑formade återhämtning till följd av finanskrisens efterverkningar och kombinationen av återreglering och låga eller negativa räntor. En normalisering av räntorna och en hållbar återhämtning av tillgångspriserna är beroende av vilka globala scenarier som infinner sig: den låginflationspolitik som centralbankerna förespråkar, och åtgärder för att undvika en kreativ förstörelsefas för att ta itu med överinvesteringar och överkapacitet i vissa sektorer och länder, eller en produktivitetsinriktad politik för att snabbare införa strukturförändringar.

Det bästa scenariot vore en ökning av den låga sammanlagda produktivitetstillväxt som förekommit efter krisen. För att analysera företagens produktivitet och föreslå prioriteringar för att öka denna används förädlingsvärdet för över 11 000 av världens största börsnoterade företag, exklusive finans‑ och fastighetsbolag, från 20 olika sektorer. Företagens bidrag till produktivitetstillväxten är väldigt snävt koncentrerad inom varje sektor, vilket tyder på en långsam vinstspridning i ekonomin. Bäst resultat främjas genom vissa företagsekonomiska beslut om kapitalutgifter, försäljning, vinstutdelnings‑ och återköpsprogram, satsningar på forskning och utveckling, skuldsättning, samt fusioner och förvärv.

Fragmentering på sektorsnivå och mikroekonomisk nivå

Forskning och utveckling (FoU) är en av de viktigaste faktorerna för att skapa produktivitetstillväxt och sprida denna. Den offentliga politiken har därför en viktig roll när det gäller att främja detta. De finanspolitiska incitamenten, inklusive skattepolitiken, bör inriktas på specifika hinder eller synergier för att uppnå önskade investeringar i FoU och innovation. Skatteincitamenten bör ses mot bakgrund av landets allmänna skattepolitik, dess bredare innovationspolitiska mix och dess övriga FoU‑politik. Mer FoU‑verksamhet i ett land leder inte nödvändigtvis till en total ökning av den globala innovationen om den bara flyttas från ett annat land.

Strukturförändringarna i börssektorn har bland annat inneburit en fragmentering av aktiemarknaden till följd av att det dykt upp allt fler börsliknande handelsplatser, t.ex. alternativa handelssystem och multilaterala handelsplattformar, och en uppdelning mellan dold och öppen handel. Baserat på företagsuppgifter presenteras statistik över aktiehandelns relativa fördelning mellan olika handelsplattformar och över olika handelsaspekter, t.ex. orderstorlek, företagsinriktning och totala volymer av dold och öppen handel.

En viktig sektor där fragmenteringen av marknaden behöver minskas är ren energi. Investeringarna i förnybar el måste öka för att minska utsläppen av växthusgaser från energisektorn. Detta är därför en viktig del i genomförandet av Parisöverenskommelsen om klimatförändringen från 2015. Trots att den kostnadsmässiga konkurrenskraften har ökat finns det fortfarande politiska och marknadsmässiga hinder som står i vägen för investeringar i projekt med förnybar el. Dessa hinder gör att det inte utvecklas tillräckligt många ekonomiskt genomförbara projekt och påverkar risk/avkastningsprofilen för projekt med förnybar el.

Avslutningsvis innebär skillnaderna i återstående medellivslängd vid pensionsåldern mellan olika socioekonomiska grupper problem för försäkringsindustrin och pensionsbolagen samt den offentliga politiken. Uppgifter från utvalda OECD‑länder baserat på utbildning, inkomst och yrke visar att personer i högre socioekonomiska grupper lever längre än personer i lägre socioekonomiska grupper och dessa skillnader kan öka med tiden. Detta gör det svårare för pensionsbolagen och försäkringsbolagen att hantera livsfallsrisken. Det gör det dock också möjligt att bättre anpassa pensionslösningarna efter de olika samhällssegmentens behov. Beslutsfattarna måste se till att reglerna för rätten till pension och pensionssparande inte missgynnar lägre socioekonomiska grupper.

Fragmentering av länders rättsliga ramar

Skillnader mellan olika länders lagar och rättssystem leder till en onödig fragmentering av det ekonomiska klimatet genom att liknande verksamheter behandlas olika. Ett område där det här är ett problem är mutbrott i utlandet. I många länder är påföljderna svaga och mutbrott i utlandet kan vara en attraktiv investering. I andra länder är mutbrott i utlandet belagda med kraftfulla straff även om vissa inte verkställs i praktiken. Detta lapptäcke av incitament och avskräckande åtgärder analyseras genom simuleringar av nettonuvärde för investeringar i mutbrott i utlandet under både säkra och osäkra antaganden. Simuleringarna visar att bötesbeloppen för mutbrott är för låga i många länder.

Ett annat område där den rättsliga ramen fragmenterar klimatet är investeringsavtal. Dessa ingås mellan två eller flera regeringar och skyddar i regel berörda utländska investerares investeringar om regeringen i värdlandet bryter mot avtalet, t.ex. expropriation utan ersättning, diskriminering eller orättvis och ojämlik behandling. Den unika kombination av regler som tillämpas enligt många investeringsavtal, som bland annat omfattar regler om vilka typer av förlust som berörda aktieägare kan få ersättning för och om vilka möjligheter berörda investerare har att få skadestånd vid rättsanspråk riktade mot regeringar, skapar olika klasser av aktieägare med olika rättigheter. Detta kan vara ett problem, eftersom det kan göra det möjligt för aktieägare som omfattas av avtalet att plocka ut tillgångar från företaget till nackdel för företagets fordringsägare och andra aktieägare.

Resultat och slutsatser

Penningpolitiska lättnader har spelat ut sin roll som stimulansåtgärd i större delen av den globala ekonomin. Nyckeln till ett bättre resultat är strukturreformer inom en lång rad politiska områden för att minska den fragmentering som försämrar företagens resultat och produktivitet. Detta kommer att leda till fler välbehövliga investeringar inom växande branscher, t.ex. inom förnybar el, när råvarornas supercykel mattas. Det kommer samtidigt att främja innovation och spridningen av innovationens fördelar för att på nytt skapa produktivitetstillväxt efter alltför många års stagnation.