Priset på att få et barn
Hide / Show Abstract

Priset på att få et barn

Kostnader för familjeledighet och jämställdhet – Konferensrapport

De ojämnt fördelade familjeledigheterna har sitt pris. Unga kvinnor och män har ofta helt olika förutsättningar vid en anställningssituation. Dessutom händer det fortfarande att man på arbetsplatsen förhåller sig negativt till män som tar ut en längre familjeledighet. Vilka lösningar finns det på detta problem? Hur kan man uppmuntra papporna att ta ut mer familjeledighet? Hur har de nordiska ländernas olika familjeledighetslösningar påverkat jämställdheten mellan kvinnor och män? Som en del av Finlands ordförandeskapsprogram för det Nordiska ministerrådet ordnades i Helsingfors 21.11.2007 en jämställdhetskonferens om familjeledigheter och kostnaderna som de innebär. I konferensen Priset på att få barn - kostnader för familjeledighet och jämställdhet, som ordnades av Nordiska ministerrådet och Social- och hälsovårdsministeriet, deltog experter, politiker och tjänstemän från alla de nordiska länderna. Vid konferensen presenterades de nordiska ländernas olika lösningar för att uppnå ett jämlikare utnyttjande av familjeledigheterna och kunna fördela kostnaderna jämnare. Utöver arbetsgivarkostnaderna granskades även vad de ojämnt utnyttjade familjeledigheterna innebär för välfärdssamhället, för den enskilda individen samt för familjerna. Under seminariet framträdde två olika perspektiv: för det första, kvinnans roll i arbetslivet och, för det andra, mannens roll i familjen. Man kunde enas om att pappornas andel av familjeledigheterna bör ökas för att man skall kunna möta utmaningarna. När det gäller lösningar var den stora frågan huruvida man ska använda sig av piska eller morot - d.v.s. tvång eller positiva incitament. I den här frågan har länderna valt olika lösningar. De Nordiska familjeledighetssystemen skiljer sig bland annat när det gäller hur långa och flexibla ledigheterna är, när de infaller, hur de finansieras och hur höga ersättningsnivåerna är. De skiljer sig också i fråga om hur tydliga systemen är för de inblandade och hur långa ledighetsperioder som reserverats för papporna. Under konferensens gång kom det även fram att jämställdhetspolitiken och familjepolitiken inte alltid går hand i hand när det gäller familjeledighetsfrågor. Detta innebär speciella utmaningar för ett utvecklande av familjeledigheterna. Under diskussionens gång kunde man dock även konstatera, att framsteg inom jämställdhet mellan könen på lång sikt är till fördel för barnen, familjerna samt för arbetsmarknaden. I denna rapport presenteras de anföranden som hölls under konferensen samt ges en sammanfattning av diskussionerna.

Click to Access: 
    http://oecd.metastore.ingenta.com/content/tn2010-510.pdf
  • PDF
  • http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/social-issues-migration-health/priset-pa-att-fa-et-barn_tn2010-510
  • READ
 
Chapter
 

En ökning av fädernas andel i familjeledigheterna — mindre valfrihet eller större incentiver? You do not have access to this content

Swedish
Click to Access: 
    http://oecd.metastore.ingenta.com/content/9789289331869-6-sv.pdf
  • PDF
  • http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/social-issues-migration-health/priset-pa-att-fa-et-barn/en-okning-av-fadernas-andel-i-familjeledigheterna-mindre-valfrihet-eller-storre-incentiver_9789289331869-6-sv
  • READ
Author(s):
Nordic Council of Ministers

Hide / Show Abstract

I föredraget presenteras det norska regelverket för föräldraledighet i samband med barnafödsel. Norge har ett mer uppdelat system än Sverige. Faderns rätt till ledighet är beroende av mammans rätt till avlönad ledighet - vilket gäller för ca 80 procent av mödrarna. Utvecklingen när det gäller pappornas utnyttjande av föräldraledighet, efter införande av föräldrakvot år 1993, visar att de flesta pappor som har rätt till föräldraledighet tar ut den, men de flesta nöjer sig med föräldrakvoten. Forskningen visar att det är mammans deltagande i arbetslivet som har störst betydelse för att pappan ska ta ut en del av den delbara ledigheten. Sannolikheten för en delning ökar med moderns utbildning och inkomster och är större ju mera jämställda föräldrarna är när det gäller löneinkomster. Bindningen till arbetsplatsen och graden av löneersättning är också av betydelse. Offentligt anställda erhåller full löneersättning under föräldraledighetstiden. Sannolikheten för en delning är störst i de fall då bägge föräldrarna har lång utbildning och arbetar inom den offentliga sektorn. Inkomstskillnader mellan kvinnor och män är ett hinder för att uppnå jämställdhet. En stor grad av valfrihet leder i dessa fall till att föräldrarna väljer att upprätthålla status quo. Avslutningsvis diskuteras strategier för att ändra på dessa mönster.

Also available in Finnish