OECD Multilingual Summaries

OECD Communications Outlook 2013

Summary in Swedish

Cover
Read the full book on:
10.1787/comms_outlook-2013-en

IT‑översikt 2013: Informations‑ och kommunikationsteknologier

Sammanfattning på svenska

Viktigaste resultat

I OECD‑länderna var år 2011 det totala antalet datasökvägar 2 066 miljoner, eller 166 abonnemang per 100 invånare. Mobilabonnemangen utgjorde 65,4 % av sökvägarna, mot 64 % 2009, och de traditionella fasta telefoniabonnemangen fortsatte att backa.. Breddbandsabonnemangen via fiberoptik växte med 16,61 % om året mellan 2009 och 2011. Smartphonens popularitet har stimulerat till ökad användning av mobilt bredband. Den genomsnittliga andelen för mobila internetuppkopplingar inom hela OECD‑området steg till 56,6 % i juni 2012, en uppgång från bara 23,1 % år 2009.

Priserna för fast telefoni och, mer markant, för mobila rösttjänster, sjönk från 2010 till 2012 och visade samtidigt signifikanta nedgångar inom alla förbrukningsmönster, med undantag av fasta företagstjänster.

Ett laptop‑baserat trådlöst bredbandspaket (erbjuder upp till 500 MB i månaden) kostade genomsnittligt 13,04 US‑dollar (justerat enligt köpkraftsparitet), även om priset nådde 30 USD i några länder. Genomsnittsutgiften var 37,15 USD för ett 10 GB‑paket. Ett 250 MB‑surfplattapaket kostade i snitt 11,02 USD i månaden. Ett 5 GB‑ paket för surfplattor kostade i snitt 24,74 USD, men varierade från 7,98 USD (Finland) till 61,84 USD (Nya Zeeland).

Tidigare skilda kommunikationstjänster konvergerar snabbt, medan digitaliseringen plus utbyggnaden av fasta och trådlösa infrastrukturer ökar den bandbredd som står till förfogande för alla typer av kommunikationstjänster. Exempel från internet är bl.a. det snabba genomslaget för 4G eller LTE, dvs. fjärde generationens kommunikationsstandard för mobila nätverk baserade enbart på Internet Protocol (IP)‑arkitektur och med användning av LTE‑röstarkiv (VoLTE) som applikation och IP‑baserade tjänster i forma av video på begäran och direkttelevision via kabelteveföretag, satellitleverantörer, publika sändare samt molnbaserade OTT (over the top) ‑ leverantörer.

Telekommunikationssektorns intäkter upplevde en anmärkningsvärd nedgång 2009, men stabiliserades 2010 och gick åter upp 2011. Detta kan tillskrivas mobilkommunikationsmarknadernas styrka, särskilt smartphonepenetrationens snabba ökning under denna period. Den vida största trafiken, som genererats i smartphones eller surfplattor är kopplad till användningen av Wi‑Fi‑anslutna fasta nät, snarare än mobila nät. De fasta näten har i själva verket blivit en rs.k. backhaul‑del för mobila och trådlösa system; några undersökningar tyder på att 80 % av de data som används på mobil maskinvara mottas via Wi‑Fi‑anslutningar till fasta nät.

Intäkter härrörande från datatjänster växer i tvåsiffrig takt i de flesta OECD‑länderna, och överföring av data är numera den största tillväxtkällan för nätoperatörerna. Även om det finns betydande möjligheter i de nya tjänsterna, t.ex. mobila betalningar, innebär dessa i allt väsentligt överföring av data i samverkan med partners, exempelvis kreditkortsföretag. Få väntar sig tillväxt i traditionella tjänster som telefoni och SMS, mätt som deras andel av intäkterna.

Nyckeln till det mobila ekosystemets framgång har varit existensen av tillräcklig konkurrens bland leverantörerna av nätinfrastruktur och nättjänster. Denna konkurrens har fått några operatörer att öppna och dela sina accessmöjligheter med kunderna, med mycket större framgång än vad som skulle ha kunnat åstadkommas med lagar och förordningar.

Internet växer fortfarande starkt, men den relativa tillväxten har sjunkit i jämförelse med tidigare perioder inom vissa kategorier, så som skulle kunna väntas ot bakgrund av den vitt spridda användningen av denna teknologi. Tillsammans med analog radiosändning har internet blivit den primära distributionsmetoden för auditivt innehåll. Övergången till digital television är nästan helt genomförd i OECD‑området. I många länder erbjuder radio‑ och tevekanaler sitt innehåll antingen direkt eller i efterhand via internet. Abonnemangen på beställningsvideo anpassas snabbt.

Väntande frågor

Politiska beslutsfattare och lagstiftare har en mycket viktig roll att spela när det gäller att säkerstäla erforderlig konkurrens. Däri ingår exempelvis ett tillräckligt tillgängligt spektrum, rikligt med IP‑adresser eller andra numeriska resurser för nya marknadsaktörer och konkurrens på lika villkor mellan operatörer och leverantörer av molntjänster (OTT).

Att tillse att marknaderna förblir öppna för leverantörer av molntjänster och för hjälpmedelsbaserade leverantörer är väsentligt för nytänkandet inom bredbandsinfrastrukturer och avgörande för att man ska kunna möta de större utmaningarna inom branschen och ekonomin och samhället i stort.

Ett ökande antal företagsledare inom branschen hävdar att höga priser för internationell roaming är skadliga för deras relationer till kundkretsen och ett avsevärt hinder för handel och resor inom OECD‑ekonomierna. I OECD:s rekommendation vid rådslaget om internationella roamingtjänster (februari 2012) anbefalls översyn och avlägsnande av sådana barriärer som kan hindra mobila virtuella nätoperatörers tillträde till lokala grossistmobiltjänster och därigenom hindra dem från att erbjuda roamingtjänster.

Begränsat spektrum och ökande efterfrågan på datatjänster innebär att mobilnäten kommer att sträva efter att lasta över trafik på fasta nät. Politiska beslutsfattare och lagstiftare behöver säkerställa erforderliga resurser upprätthålla tillräckliga backhaul‑resurser för trådlösa nät, särskilt om det råder för liten konkurrens med avseende på tillträdet till fasta nät. Trots debatten om tidsschemat för bredband till hemmet, är alla överens om att nätoperatörerna ska fortsätta att föra denna teknologi närmare hemmen och slutanvändarna. Utmaningen för lagstiftarna är den att, oberoende av vilken teknologi som används, är det många delar av OECD‑området som kan befaras stå inför mono‑ eller duopol i fråga om fasta nät. Trådlösa nät kan konkurrera, men spektrumtillgängligheten kommer alltid att sätta gränser, som inte är ett hinder för fiberoptiken.

Sedan 2011 års upplaga av kommunikationsöversikten publicerades har Asia Pacific Network Information Centre utnyttjat alla sina IP‑adresser version 4 (IPv4) inom ramen för normala förfaranden, vilket också gäller Réseaux IP Europeéns Network Coordination Centre. Afrika, Nordamerika och Sydamerika kommer att ha utnyttjat hela sin tilldelning av adresser inom planlagd tid. Efterträdaren till IPv4, IPv6, tillåter 2128 adresser, en nästan obegränsad mängd, men har inte implementerats i mer betydande utsträckning. Även om drygt hälften av den utrustning som utnyttjats på det lokala nätverket kan stödja IPv6 i dag, är mindre än 1 % av denna utrustning ansluten till någon tjänst som tillhandahåller IPv6.

Även om industripålagor eller avgifter kan vara motiverade för specifika syften, t.ex. finansiering av branschens tillsynsorgan eller bidrag till gemensamma servicemål, kan ytterligare beskattning av telekommunikationssektorn skada både konsumenterna och branschen.

© OECD

Denna sammanfattning är inte en officiell OECD-översättning.

Reproduktion av denna sammanfattning är tillåten, om OECD:s upphovsrätt och publikationens titel på originalspråket nämns.

Flerspråkliga sammanfattningar är översatta utdrag ur OECD–publikationer, som ursprungligen publicerats på engelska och franska.

De kan beställas gratis från OECD:s nätbokhandel www.oecd.org/bookshop

Närmare upplysningar lämnas av OECD Rights and Translation unit, Public Affairs and Communications Directorate: [email protected], fax: +33 (0)1 45 24 99 30.

OECD Rights and Translation unit (PAC)
2 rue André-Pascal, F-75116
Paris, Frankrike

Besök vår nätplats www.oecd.org/rights

OECD

Read the complete English version on OECD iLibrary!

© OECD (2013), , OECD Publishing.
doi: 10.1787/comms_outlook-2013-en

 



Visit the OECD web site