Välfärdspolitiska förhållanden i Västnorden
Hide / Show Abstract

Välfärdspolitiska förhållanden i Västnorden

Färöarna, Grönland och Island

Den nordiska välfärdsstatsmodellen kännetecknas av högt arbetsmarknadsdeltagande bland kvinnor och män, universalistiska principer för fördelning av sociala rättigheter, relativt generösa ersättningsnivåer, omfattande offentlig servicesektor och ett begränsat individuellt beroende av ekonomiskt stöd från familjen. Trots att Färöarna, Grönland och Island geopolitisk tillhör Norden inkluderas de sällan i internationellt jämförande välfärdsstatsstudier. Vissa analyser tyder dock på att den välfärdspolitik som bedrivits i dessa områden delvis skiljer sig från övriga Norden. Syftet med rapporten är dels att utgöra en kunskapsöversikt över befintlig samhällsvetenskaplig och välfärdsrelaterad forskning kring Västnorden och dels att jämföra välfärdspolitiska indikatorer i vid bemärkelse från Färöarna, Grönland och Island för att identifiera såväl länderspecifika som gemensamma drag i utformningen av de västnordiska områdenas välfärdspolitiska system.

Click to Access: 
    http://oecd.metastore.ingenta.com/content/tn2006-520.pdf
  • PDF
  • http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/governance/valfardspolitiska-forhallanden-i-vastnorden_tn2006-520
  • READ
 
Chapter
 

Den nordiska välfärdsstaten You do not have access to this content

Swedish
Click to Access: 
    http://oecd.metastore.ingenta.com/content/9789289335805-4-sv.pdf
  • PDF
  • http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/governance/valfardspolitiska-forhallanden-i-vastnorden/den-nordiska-valfardsstaten_9789289335805-4-sv
  • READ
Author(s):
Nordic Council of Ministers

Hide / Show Abstract

Den nordiska välfärdsmodellen har karaktäriserats som uppbyggd kring en jämförelsevis stark stat med ett omfattande ansvar för och finansiering av socialförsäkringssystem och offentlig sektor, en aktiv arbetsmarknadspolitik och ett högt arbetsmarkandsdeltagande bland både män och kvinnor samt av ett begränsat individuellt beroende av ekonomiskt stöd från familjen. Ekonomisk omfördelning via skattefinansierade bidrag och ett stort utbud av subventionerad offentlig samhällsservice medverkar till utjämningseffekter i inkomstskillnader mellan olika sociala grupper och till att andelen fattiga är bland de lägsta i världen. Tillträdesregler till socialförsäkringssystemen och service baseras på universalism som i huvudsak utgår från individers uppehållstillstånd/bostadsort snarare än medborgarskap och kombineras med inkomstrelaterade socialförsäkringsprogram där både privatanställda och offentliganställda ingår i samma försäkringssystem. Även om ersättningsnivåerna, betalningssystemen, tillträdesregler och varaktigheten i utbetalningsperioder skiljer sig åt mellan länderna är ersättningsnivåerna, ur ett europeiskt perspektiv, ganska generösa (Vogel 1997, Vogel et al 2004). Detta förhållande brukar ges legitimitetsgrundande förklaringar genom att de motsvarar och representerar nordiska värderingar kring jämlikhet och solidaritet, vilka bärs upp och motiveras via socialförsäkringssystem med en bred inkludering av olika socioekonomiska grupper, samt antaganden om minskade stigmatiseringseffekter.